Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RELIGIONSFILOSOFISKA GRUNDPROBLEMET 29
skåpens område. Det för Kants kunskapsteori egendomliga
är dess alltigenom logiska karaktär både med avseende på
uppgift och metod. Hade man före Kant i allmänhet ansett
såsom kunskapsteoriens uppgift att psykologiskt förklara vår
kunskaps uppkomst och därur draga nödtorftiga
konsekvenser för dess giltighet, så uppvisar Kant, att kunskapsteorien
har en från psykologien alldeles skild, rent logisk uppgift,
vilken därför ock kan lösas endast med begreppsliga medel.
Dess uppgift är att undersöka vår kunskap med hänsyn till
dess giltighet. Härvid kunna vi ej vänta någon hjälp från
psykologien, enär en kunskaps uppkomstsätt ej övar något
inflytande på dess giltighet. Även kunskapsteoriens metod
måste sålunda bliva logisk: det gäller att genom logisk
analys av kunskapen uppsöka de aprioriska elementen, som
innehållas däri, d. v. s. de element, som äro nödvändiga och
allmängiltiga och genom sin närvaro meddela åt kunskapen
giltighetskaraktär, de element, som ej kunna tänkas bort,
utan att all kunskap därmed skulle sammanstörta. En
liknande uppgift har Tkoeltsch i sikte, då han söker ett
religiöst apriori, och det är hans stora förtjänst att hava riktat
uppmärksamheten åt detta håll. På denna punkt ligger hos
honom möjligheten av en kritisk religionsfilosofi, vilken
möjlighet dock icke i utförandet realiseras. Sedan han
inledningsvis riktigt betonat den kunskapsteoretiska uppgiftens
logiska, begreppsliga karaktär1, förvånar han oss längre
fram med den egendomliga förklaringen: "Eine wirkliche
Erkenntnistheorie der Religion wird sich das Wesen des
religiösen Apriori aus einer völlig unbefangenen
psychologischen Analyse zeigen lassen müssen".2 Att häri ligger
en omböjning af kunskapsteorien, som gör hela
apriori-konstruktionens värde problematiskt, ligger i öppen dag?
likaså att Tkoeltsch genom denna sin psykologism
avlägsnar sig från den ansats till en kritisk religionsfilosofi, som
förefanns hos honom.
4. Även begreppet "kunskapsteori" såsom beteckning
1 Psychologie und Erkenntnistheorie, sid. 18.
2 O. a. a., sid. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
