Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RELIGIONSFILOSOFISKA GRUNDPROBLEMET 31
det empiriskt-historiskt givna, degraderat antingen till ett
"ännu icke" eller till ett "sken", och måste i bägge fallen
övervinnas. I överensstämmelse härmed fortsätter Teoeltsch:
"Dann aber ist auch das Unternehmen, aus der
psychologisch-geschichtlichen Wirklichkeit der Religion die
Wahrheit der Religion herauszuerkennen, immer zugleich ein
Kampf mit bloss Tatsächlichem und mit Irrtum".1 Den
fordran på religionens rationalisering resp. rationella
begrund-barhet, som Teoeltsch på så sätt framställer, överträffar
till och med vad kunskapsteorien i detta avseende presterar.
Kunskapsteorien kräver nämligen ingalunda en "rationell
reduktion av kunskapens psykologiska fakta på i densamma
rådande allmänna medvetenshetslagar". När den medelst
logisk analys särlägger de aprioriska och empiriska elementen
i en given kunskap, vill den därmed icke beteckna de
empiriska elementen såsom något i grunden mindervärdigt,
såsom något blott faktiskt eller ett sken, som den har att
bekämpa. Det empiriska i kunskapen kommer ej i
betraktande blott såsom ett motspänstigt material, som skall
övervinnas, och som är dömt att alltmer försvinna, ju mera
kunskapen fullkomnas. Tvärt om äro de aprioriska och
empiriska elementen båda lika grundläggande för den
verkliga kunskapen, även om kunskapsteorien har större intresse
vid det aprioriska, då detta är det element, som förlänar
kunskapen karaktär av nödvändighet och allmängiltighet.
Med ett uttryck från Kant, omformat i överenstämmelse med
vår närvarande fråga, kunde man säga: det empiriska utan
det aprioriska är blint, och det aprioriska utan det empiriska
är tomt. De båda hänvisa alltså på varandra, och det kan
ej bli tal om att söka reducera det empiriska på det
aprioriska. De äro — för att bruka ett psykologiskt uttryck för
ett logiskt förhållande — kunskapens båda poler; endast
genom deras förbindelse kan verklig kunskap komma till
stånd. Långt ifrån att det skulle bestå ett
konkurrensförhållande mellan båda, så att de inbördes måste bekämpa
varandra, består det ett polaritetsförhållande. Den motsatta
1 O. a. a., sid. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
