Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET RELIGIONSFILOSOFISKA GRUNDPROBLEMET 37
att i kristendomen se religionens högsta värde förverkligat;
men vetenskapligt sett är t. ex. buddhisten i lika rätt, om
han påstår, att värdejämförelsen klart ådagalägger
buddhismens överlägsenhet. Ingen lär kunna övertyga den andre,
vilket sammanhänger med att vetenskapen i denna fråga
tiger. För övrigt sammanhänger denna uppfattning av
vetenskapens kompetens att avgöra mellan skilda religiösa
värden med den metafysiska religionsfilosofiens ofta omtalade
benägenhet att vilja gestaltande ingripa i
religionsbildningsprocessen. Liksom de religiösa värdena skapas och
frambringas oberoende av vetenskapen, så sker ock
ställningstagandet till dessa värden på av vetenskapen oavhängigt
sätt. Det kan ej nog ofta erinras om att vetenskapens
uppgift blott är att förstå sitt objekt. Härmed bestrides icke,
att religionshistorikern kan känna ett personligt behov att
inom de historiska religionernas brokiga mångfald anställa
en värdegradering genom att undersöka i vad mån de av
honom personligen — och måhända av forskare i allmänhet
— erkända värdena — vilka även i det senare fallet ej få
stämplas som allmängiltiga värden — äro företrädda inom
de olika religionerna, och att han på så sätt kan föras till
en historiefilosofisk betraktelse med värdebetonande tendens.
Blott får detta icke förväxlas med eller tänkas såsom
grunden för det religiösa ställningstagandet, ej heller förväxlas
med religionsvetenskapens (incl. religionsfilosofiens) objektiva
undersökningar.
9. Även vid frågan om aktualiseringen av det religiösa
apriori visar sig bristen på sammanhang med deri kritiska
problemställningen. Denna teori utgår från den riktiga
reflexionen, att den verkliga religionen icke är given i och
med uppvisandet av ett religiöst apriori. Med detta är väl
religionens "möjlighet" och "nödvändighet" given, men ej
dess "verklighet". Alltså kunde man från kriticismens
ståndpunkt med god mening säga, att denna möjlighet måste
realiseras, eller, vilket väl skall betyda detsamma, aktualiseras.
Blott måste, om det senare uttrycket användes, varje
föreställning om psykologiskt förlopp hållas fjärran. Detta sker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
