Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 ANDERS NYGREN
emellertid icke hos Troeltsch. När det heter: "Dieses
ganze Problem aber bedeutet nichts anderes als das der
Aktualisierung des religiösen Apriori, welche Aktualisierung
immer in ganz spezifischen und bei aller Verschiedenheit
wesentlich gleichartigen psychischen Erlebnissen und
Zuständen zustande kommt" *, så skiner den psykologiska
meningen tydligt igenom, och detta intryck förstärkes genom allt,
som i frågan ytterligare säges. Stundom vill det till och
med synas, som om Troeltsch i likhet med Simmel 2
betraktade det religiösa apriori såsom en skapande psykologisk
funktion, som omformar allt som kommer i beröring med
densamma till en religiös värld. Då vore härmed den
psykologiska förklaringen till de religiösa upplevelserna och
föreställningarna given. Särskilt det hos Troeltsch som
tyder i denna riktning3, visar hans avstånd från kriticismens
frågeställning. Denna lägger genom logisk analys isär den
erfarenhet, som skall undersökas med hänsyn till dess
giltighet, och frågar, om däri ingår ett aprioriskt element.
Men genom denna logiska analys har den ingalunda på reelt
sätt styckat erfarenheten, så att denna, såsom Troeltsch
framställer saken, efteråt skulle behöva hopfogas genom en
psykologisk u Wiederaufeinanderbeziehung" av de skilda
elementen. Från kritisk synpunkt betyder det religiösa
aprio-ris aktualisering mindre ett problem än en erinran att dess
problem icke uttömmer religionsfrågan. Genom uppvisande
av det religiösa apriori har religionsfilosofien givit svar på
frågan: huru är religion över huvud möjlig? Härtill fogas
nu den erinran: möjlighet är icke lika med verklighet: denna
möjlighet måste "aktualiseras". Den fråga, som ännu måste
besvaras, är denna: är religionen verklig? är den faktisk?
Denna fråga hör icke in under den kritiska
religionsfilosofien, men den anknyter omedelbart till dess resultat.
Religionsfilosofien har uppvisat så att säga religionens ort inom
medvetandet. Härpå följer frågan: är denna ort "tom" el-
1 O. a. a, sid. 46.
2 G. Simmel: Die Religion, 2. Aufl. 1912.
8 Jfr t. ex. Gesammelte Schriften II, sid. 764, 830.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
