Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herrmann och Kant.
(Tillika en anmälan.)
Det dominerande inflytande, som den Herrmannska
teologien under en följd av år haft inom de teologiska
fakulteterna vid våra svenska universitet, har sedan länge gjort
behovet brännande efter en grundlig kritisk undersökning
just från svenskt teologiskt håll av Herrmanns
religiöst-etiska grundtankar. Fackteologerna veta, att dylik kritik
årligen presterats från universitetskatedrarna, och
diskussionen man och man emellan kan ha varit nog så livlig, men
det som nått en större allmänhet är egentligen
förvånansvärt litet. Den största och nära nog enda
specialutredningen i ämnet före sistförflutna år är en studie av E.
Billing i Zeitschrift für Theologi und Kirche 1903, nu alltså
mer än 17 år gammal, och dock förklarar denne där H:s
Ethik vara mer lämpad än något annat arbete till
utgångspunkt för den systematiskt-teologiska diskussionen
under den närmaste — och ej blott allra närmaste — tiden.
Så mycket större anledning till tacksamhet måste man ha för
den ingående Herrmannstudie, som förra våren ventilerades
vid Uppsala universitet.1 Dess författare synes ha varit
synnerligen väl skickad för genomförandet av sin ingalunda
lätta uppgift. Denna krävde såväl kritisk skärpa som
dialektisk smidighet; förf. besitter bådadera. Ofta skymtar
man ett metodiskt tillvägagångssätt, som starkt — stundom
måhända väl starkt — påminner om den moderna
Uppsalafilosofiens, vilken ju också som bekant tillhör H:s ivrigaste
1 Sigfrid von Engeström: Studier till Wilhelm Herrmanns etik; akad.
avh. Uppsala 1920. 154 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
