Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
T. ANDRÆ
därför större enhetlighet och slutenhet. Porphyrios behand-
lar sitt ämne med den antika retorikens mångordighet och
bredd; Ibn Hazms vapen lämpar sig icke för grannlåtspa-
rader, han är mera knapp och saklig, hans bevisföring ej
sällan fyndigare, mera stringent. Ifråga om noggrannhet
och grundlighet i genomarbetandet och återgivandet av de
nytestamentliga texterna är Ibn Hazm jämngod med Por-
phyrios; i kunskap om kyrkans inre liv och förhållanden är
den senare betydligt överlägsen. Trots det övermodiga löje,
som Makarios ständigt ser spela kring den hedniske filosofens
läppar, är Porphyrios skrift i grunden allvarligare; hans ton
mera irriterad. Hos Ibn Hazm framlyser ofta även i hans
friska ovett en viss bister humor. Man känner, att han
visserligen hatar kristendomen, men än mer föraktar den.
Någon oro för att kristendomen möjligen skulle kunna and-
ligen besegra islam hyser han icke. Med Porphyrios är för-
hållandet, trots den överlägsna ton han anlägger, trots hans
ideliga försäkringar att evangelieberättelserna passa endast
för kvinnfolk och små barn, i viss mån omvänt: han för-
aktar kristendomen men fruktar den ännu mer.
Om sålunda Ibn Hazm synes vara oberoende av såväl
äldre muhammedansk som senantik polemik, så har han där-
emot tydligen lärt åtskilligt av den judiska. Först jäm-
förelsevis sent synas de judiska lärda ha ägnat kristendomen
en grundligare och mera systematisk vederläggning.1 Den
tidigaste mera djupgående och urkundsmässiga kritiken av
kristendomen och dess heliga skrifter härrör från en i *lräk
under 900-talet verksam skriftställare Däwud b. Merwän al-
Mukammas. Hans arbeten äro visserligen förlorade, men
vi äga ett utdrag i ett verk om judiska sekter: Kitäb al-
’anwär wa-l-maräkib av Jacküb al-Kirkisäni}
1 Äldre judisk polemik se H. Laible: Jesus Christus im Thalmud
(1891); H. L. Sträck: Jesus, die Häretiker und die Christen nach d.
ait. jud. Angaben (1910); jfr äfven Origenes contra Cels. 1: 28—2: 79.
v
2 Delvis utgivet av A. Garkaun i Zapiski Vostocnago Odtjelenija
etc. (Arkeol, institutets i S:t Petersburg handlingar, orient. avdeln.)
VIII, 1893—94, 247-321.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
