Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLAM OCH KRISTENDOMEN
49
antal hos Ibn Hazm anförda just som bevis för
orimligheten i att kalla Jesus Gud. Det bör i
detta sammanhang påpekas, att den punkt i den kristna läran,
som i koranen oftast klandras: Jesu gudssonskap, så gott som
fullständigt ignoreras hos Ibn Hazm; det är mot satsen Kristus:
Gud hans polemik vänder sig. Ifrågavarande evangelieord äro
i flera fall sådana, som man knappast väntat att finna i
detta sammanhang. Jag återger de ord, som I H. har
gemensamt med den nestorianske författaren: Jesus kallas
Davids son (Matt. 1) jfr Ibn Hazm II 47; ’Barnet Jesus
blev kvar i Jerusalem, och Josef och hans moder visste det
icke’ (Luk. 2:43) jfr Ibn Hazm II 57; ’Nu söken I döda
mig, en man som har sagt Eder sanningen’ (Joh. 8:40) jfr
I. H. II 67; ’Allt detta vill jag giva dig om du faller ned
och’tillbeder mig’ (Matt. 4:9) jfr I. H II 17; ’Min Gud
min Gud varför har du övergivit mig, (Matt. 27; 46) jfr I H.
II 61; ’Han var en profet mäktig i ord och gärning’ (Luk.
24:17 f.) jfr I HU 61; ’Jag far upp till min Fader och
Eder Fader, min Gud och Eder Gud’ (Joh. 20:17) jfr L H.
II 24; Ingen är god utom Gud allena’ (Mark. 10:17—18)
jfr /. H. II 55. Ytterligare två skriftord där Jesus kallas
människosonen, ha en saklig motsvarighet hos 2. H. II 24.
Elia är till ytterlighet bitter och hänsynslös i sin pole-
mik såväl mot melkiter som jakobiter. Han går så långt
i hat mot de senare, att han t. o. m. försöker provocera en
förföljelse mot dem från de muhammedanska maktägarnes sida,
då han förklarar, att de egentligen äro otrogna och icke böra
få åtnjuta det skydd, som islams rätt tillerkänner skriftfolken.
Det finnes hugg, som gå igen. Om den förmodan jag
ovan uttalat är riktig, utgör det hela ett egendomligt exem-
pel på historiens sätt att skipa rättvisa. De vapen, som
de kristna smitt till inbördes strid, vändas först av en jude
och sedan av en muhammedan mot kristendomen själv.
Om Ibn Hazm sålunda sannolikt i rätt stor utsträckning
utnyttjat en judisk föregångare1, har han emellertid inga-
1 En fråga av stort intresse är den om även Sahrastäni begagnat
Däwuds arbete. Åtskilliga drag, som synas tyda därpå, kunna ju ha
4 — 322. Bibelforskaren 1922. Häft. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
