- Project Runeberg -  Bibelforskaren. Tidskrift för skrifttolkning och praktisk kristendom. / Trettionionde årgången. 1922 /
88

(1907-1922) Author: Otto Ferdinand Myrberg, Johan August Ekman, Erik Stave
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

SYEN LINDER

stycke, Dom. 20:1—21:14, som bär denna sena prägel, under
det berättelsens början och slut äro äldre. I 19 kapitlet finner
Budde tvenne källor, vilka förhålla sig till varandra som J
till E i Domarebokens övriga delar och som måste vara förexi-
liska. Även i det mellersta* stycket måste gammalt gods
finnas. Det torde till och med skarpare än Budde gör böra
betonas, att blodiga minnen säkerligen voro förbundna med
det gamla Gibea samt att dessa måst fortleva i främsta
rummet hos ortens och traktens egen befolkning. Även
om den senare prästerliga bearbetningen tagit hand om
berättelsestoffet och givit detta sin prägel, måste dock det
ursprungliga stoffet finnas kvar särskilt i allt, som samman-
hänger med tidsfärg och ortsfärg. Och det torde icke kunna
förnekas, att båda dessa finnas i den egentliga stridsskild-
ringen Dom. 20: 29 ff. Särskilt ortsfärgen är här stark och
äkta, även om en och annan ortsuppgift, måhända genom
senare textskada, blivit dunkel. Att minnet av ett svårt
nidingsdåd i Gibea och därav förorsakade blodiga, för orten
olyckliga strider länge friskt hållit sig kvar i Israel, torde
framgå av det sätt, varpå Gibea omnämnes av Hosea, alltså
ända fram emot Nordrikets sista dagar, Hos. 9:9, 10:9.
Säkrast torde vara att med Budde tillskriva JE den äldsta
berättelsen och fatta mittstycket, vars text ej heller är enhet-
lig och därför ej med Moore, Judges-405 f, utan vidare kan
tänkas vara en här i stället för den ursprungliga texten infogad
midrasch, såsom i likhet med berättelsens övriga delar av
jehovistiskt ursprung men med en stark efterexilisk inarbet-
ning av midrasch-stoif, jfr Budde och Nowack. Det bör dock
härvid ihågkommas, att i så fall det äldsta berättelsestoffet
såväl delvis omedelbart bevarats som även medelbart genom
midraschisk förmedling, och särskilt torde detta gälla den
sida av den ursprungliga berättelsen, som den senare präster-
ligt-kronistiska bearbetningen hade minsta anledningen och
största svårigheten att förändra, nämligen berättelsens an-
knytning till de lokala förhållandena. Och det är i den
föreliggande undersökningen givetvis ur denna synpunkt, som
berättelsen i första hand äger betydelse. Även frågan om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:07:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibelfor/1922/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free