Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
LITTERATURANMÄLAN
taget — blott intyga sin egen ålder, ej hela mittstyckets. På
grund av stilistisk frändskap med 22:1—2 sluter förf., att Rd
1, som antas ha skrivit omkr. 600 (Kuenen), bearbetat 23: 21—
25 och därmed velat förbinda de olika källgrupperna med varandra.
Efterexiliska ingrepp tillskrivas en Rd 2. Återstår så endast
att nämna, att förf. på 11 sidor behandlar berättelsens parallell
i II Krön. 34, 35. Han opponerar mot Wellhausens »humo-
ristische Art von Geschichtsschreibung» och hans förlöjligande
av kronisten, kommer själv till det resultatet, »dass den Par-
tien ,die der Chronist mit dem Bericht der Königsbücher gemein-
sam hat, kaum neues wertvolles Material von ihm hat beige-
steuert werden können —–––-, das dagegen im den Ab-
schnitten, die er unabhängig von dem Bericht II Reg. 22 f.
aufweist, Wertloseres (der Bericht über die Passahfeier) und
Wertvolleres (der Bericht über Josias Reformneigungen vor der
Auffindung des Gresetzbuches) neben einander stehen».
En översikt över det politiska läget i Juda på Josias tid föl-
jer nu. Med Oestreicher framhålles de kultiska förskjutningarnas
samband med det politiska läget. Josias politik gentemot Neko
vill förf. icke med Gunkel kalla »eine unselige Politik». Offi-
ciellt var Josia Assurs vasall. Han valde därför »det äroful-
laste». För egen del ville han icke tillkämpa sig något. »Jo-
sia wird vielmehr als assyrische Vasall sich unter dem assy-
rischen Heer befunden haben, das Necho aufzuhalten bestimmt
war.» Denna nya historiska »upptäckt» hade törhända behöft
motiveras en smula.
Är berättelsen om Josias’ reformation trovärdig? Med denna
fråga närma vi oss undersökningens brännpunkt. Förf. kriti-
serar på denna punkt särskilt två forskare, Staerk och Well-
hausen. Staerk finner berättelsen i hög grad misstänkt på grund
av sitt »deuteronomistiska» språk. 22:19 f. och 23: 28 ff. över-
ensstämma icke ang. konungens död. Staerk anser även ko-
nungens reformatoriska ingripande på nordrikets område otänk-
bart. Berättelsens historiska kärna är blott det faktum, att en
lagbok, innehållande det profetiskt-prästerliga partiets re-
formsprogram, vid ett lämpligt tillfälle spelats konungen i hän-
derna, och att denne därigenom föranletts att vidtaga grund-
liga reformer.
I »Prolegomena zur Geschichte Israels» säger Wellhausen
om Deuteronomium (s. 9): »In allen Kreisen, wo überhaupt
auf Anerkennung wissenschaftliche Resultate zu rechnen ist, wird
anerkannt, dass es in der Zeit verfasst ist, in der es entdeckt
und der Reformation des Königs Josia zu grunde gelegt wurde».
Ett bedrägeri skulle alltså här föreligga. Denna bedrägerihy-
potes anser förf. med rätta psykologiskt och historiskt otrolig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
