Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
GUSTAF LIZELL
ledningen och avslutningen, vari prästen mera tager hänsyn
till hela församlingen eller en större grupp där, sker från
altaret, under det dophandlingen med dess närmaste omgiv-
ning, som mera koncentrerar sig kring barnet, sker vid funten,
där föräldrarna med barnet stå.
Till inledningsakten vid altaret bör naturligen först höra
en psalm, som kan ha karaktären antingen av direkt dop-
psalm (ti ex. Sv. ps. 341: 2—3) eller lov- eller bönepsalm över
tryggheten i Guds beskydd (t. ex. ps. 16:1 el. 33) eller ande-
psalm (t. ex. ps. 131:1—3), och därtill sluter sig inlednings-
hälsningen: "I Guds Fadrens ete, som ju traditionellt inleder
de flesta kyrkliga akter i vår handbok. Till den fortsatta
inledningsakten hörer enligt de senare århundradenas svenska
tradition dels en kort allocution, som klargör dopets behöv-
lighet och betydelse, dels några mer eller mindre såsom
u instiftelse-ordu fattade bibelord och därjämte en förbön för
den stundande handlingen (jfr äldre svenska dopritual till
1894), och fråga är, om ej den sed, som vi i de flesta av vår
kyrkas pontificala handlingar äga, med en kort inlednings-
bön även före allocutionen, visat sig äga särskilt samlande
och högtidsväckande makt. Vad sådan inledningsbön beträffar,
skulle den naturligen, liksom övriga dylika inledningsböner,
ha en mera allmän karaktär, nedkallande Guds välsignelse
över den förestående högtidsstunden och uttryckande tacksam-
heten vi känna inför ett nytt livs tändande i världen. Allocu-
tionen, vars plats, då dophögtiden är fristående, utan sam-
manhang med allmän gudstjänst, kunde intagas av ett kort
doptal, som något rikare utförer samma innehåll, borde na-
turligen utföra tankarna om människolivets överlämnande
i Guds hand och den trygghet och rikedom detta innebär
samt om de löften och på samma gång höga förpliktelser,
som tillhörigheten till den kristna församlingen innebär, i
vilken människan genom dopet initieras. Bibelorden, vilka
om möjligt böra på ett sådant sätt införas, att de ej för
starkt betona instiftelse-karaktären — med därtill i våra
dagar aktuella tvistefrågor väckta — utan i stället utgöra
heliga vittnesbörd om dopet, böra ej inskränkas till det i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
