Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄR EN TRANSSCENDENTAL DEDUKTION AV RELIGIONEN MÖJLIG? 317
skulle man nu ytterligare kunna finna en möjlighet för upp-
fattningen av det religiösa apriori. Man kunde hålle före,
att man genom en analys av religionen kan finna det aprioriska,
således utan att detta begrepp i och för sig vare sig behöver
såsom sådant vara specifikt religiöst, ej heller under sig ha
ett specifikt religiöst apriori som art. Är religionen en form
av erfarenhet, bör man kunna finna det aprioriska genom
analys av den såväl som genom analys av andra former.
Här blir det då fråga om det aprioriska såsom "giltig-
hetsfundament", vunnet ur religionen själv. Och vi ha förut
framhållit, att om religionen är erfarenhet, så måste den
förutsätta evighetskategorien även såsom sådant giltighets-
fundament.1 Emellertid kan man icke utgå från religionen
själv i detta avseende, om det just gäller att genom deduk-
tionen visa, att den är en giltig erfarenhetsform men man
icke kan finna detta genom en enkel analys i berörda hän-
seende. Ty varför skulle man då icke direkt påvisa detta
utan i stället slå inpå "grundkategoriens" väg, uppvisandet
av något för religionen specifikt? Nygren väljer den senare
vägen och får väl därmed anses avvisa den här framförda
tredje möjligheten, tydligen därför att han funnit det stöta
på svårigheter att direkt påvisa berörda giltighet hos reli-
gionen. Han har icke funnit det så lätt att direkt påvisa,
att de religiösa omdömena äro sanna.2 Det är bekvämare
att uppvisa något annat, en "grundkategori", hos religionen.
1 Rel. apr., s. 148 säges också, att man ej för olikheterna i det sätt,
varpå de olika erfarenhetsformerna gälla, får förbise »det gemensamma
hos dem alla, nämligen detta, att de gälla, samt att detta visar till-
baka på ett gemensamt transscendentalt förhållande» (kurs. av mig).
Detta får väl anses gälla även religionen.
2 Detta besvär är f. ö. också onödigt från Nygrens egen synyunkt.
För att visa evighetskategorien som giltighetsfundament behöves väl
här ej mer än vid vetenskapen, nämligen att sanningens begrepp för-
utsätter upphöjdhet över rum och tid. Ty ett dylikt sanningsbegrepp
förutsätta också de religiösa omdömena, försåvitt de äro rena utsagor
om de religiösa objektens verklighet eller beskaffenhet (de måsedan
vara vare sig sanna eller falska). Saken är emellertid också den, att
Nygren kräver en allmän giltighet, den teoretiska överordnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
