Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi lidandes historia - Tredje akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421
Kristi lidandes historia.
Tredje akten
stavar för att fasttaga mig. Var dag har
jag varit ibland eder i helgedomen och
undervisat, och I haven icke sträckt ut
edra händer emot mig; men detta är eder
stund, och nu råder mörkrets makt. Men
skrifterna skulle ju fullbordas.» Då
över-gåvo alla lärjungarna honom och flydde.
Den romerska vakten med sin överste
och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus
och bundo honom och förde honom bort,
först till Hannas; denne var nämligen
svärfader till Kaifas, som var överstepräst
för det året. Och det var Kaifas som under
rådplägningen hade sagt till judarna, att
det vore bäst om en man finge dö för
folket. Och bland dem som hade följt med
honom var en ung man, höljd i ett
linnekläde, som var kastat över blotta
kroppen; honom grepo de. Men han lämnade
linneklädet kvar och flydde undan naken.
Så förde de nu Jesus bort till
översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde
och de äldste hade församlat sig. Och
Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde
efter Jesus. Den lärjungen var bekant med
översteprästen och gick med Jesus in på
översteprästens gård; men Petrus stod
utanför vid porten. Den andre lärjungen,
den som var bekant med översteprästen,
gick då ut och talade med portvakterskan
och fick så föra Petrus ditin. Men en
tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt
vid elden, fäste ögonen på honom och
sade: »Också du var med Jesus från
Gali-leen.» Men han nekade inför alla och sade:
»Jag förstår icke, vad du menar.» Sedan
gick han ut på den yttre gården.
översteprästen frågade nu Jesus om
hans lärjungar och om hans lära. Jesus
svarade honom: »Jag har öppet talat för
världen, jag har alltid undervisat i
synagogan eller i helgedomen, på ställen där
alla judar komma tillsammans; hemligen
har jag intet talat. Varför frågar du då
mig? Dem som hava hört mig må du fråga
om vad jag har talat till dem. De veta ju
vad jag har sagt.» När Jesus sade detta,
gav honom en av rättstjänarna, som stod
där bredvid, ett slag på kinden och sade:
»Skall du så svara översteprästen?» Jesus
svarade honom: »Har jag talat orätt, så
bevisa, att det varorätt; men har jag talat rätt,
varför slår du mig då?» Och Hannas sände
honom bunden till översteprästen Kaifas.
Men Simon Petrus stod och värmde sig
med tjänarna och rättsbetjänterna, som
hade gjort upp en koleld mitt på gården,
ty det var kallt. Då fick en annan kvinna
se honom och sade till dem som voro där:
»Denne var med Jesus från Nasaret.» Då
sade de till honom: »Är icke också du en
av hans lärjungar?» Åter nekade han med
en ed och sade: »Det är jag icke.» Litet
därefter vid pass en timme, kom en annan
som bedyrade och sade: »Förvisso är också
du en av dem; du är ju också en galilé;
redan ditt uttal röjer dig ju.» Då sade en av
översteprästens tjänare, en frände till den
som Petrus hade huggit örat av: »Såg jag
icke själv att du var med honom i
örtagården?» Då begynte han förbanna si?;
och svärja: »Jag känner icke den man,soni
I talen om.» Och i detsamma, medan han
ännu talade, gol hanen för andra gången.
Då vände Herren sig om och såg på Petrus;
och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru
han hade sagt till honom: »Förrän hanen
har galit två gånger, skall du tre gånger
förneka mig.» Och han gick ut och grät
bitterligen. ,
Och översteprästerna och de äldste och
hela Stora rådet sökte efter något falskt
vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda
honom; men de funno intet. Ty väl
vittnade många falskt mot honom, men
vittnesbörden stämde icke överens. Slutligen
trädde dock två män fram och vittnade
falskt mot honom och sade: »Vi hava själva
hört honom säga: ’Jag skall bryta ned Guds
tempel,som är gjort med händer, och skall
sedan på tre dagar bygga upp ett annat, som
icke är gjort med händer’.» Men icke ens i det
stycket stämde deras vittnesbörd överens.
Då stod översteprästen upp ibland dem
och frågade Jesus och sade: »Svarar du
intet? Huru är det med det, som dessa
vittna mot dig?» Men han teg och svarade
intet. Åter frågade översteprästen honom
och sade till honom: Ȁr du Messias, den
Högtlovades Son? Jag besvär dig vid den
levande Guden, att du säger oss om du är
Messias, Guds Son.» Jesus svarade honom:
»Du har själv sagt det. Jag är det. Men jag
säger eder: Härefter skolen I få se
Människosonen sitta på Maktens högra sida och
komma på himmelens skyar.» Då rev
översteprästen sönder sina kläder och
sade: »Han har hädat. Vad behöva vi mer
några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
Vad synes eder?» Då dömde de alla honom
skyldig och sade: »Han är skyldig till
döden.» Och de män, som höllo Jesus fången,
begabbade honom, spottade honom i
ansiktet och slogo honom på kinderna. Några
höljde över hans ansikte, slogo honom på
kinderna och frågade honom och sade:
»Profetera för oss, Messias: vem var det
som slog dig?» Många andra smädliga ord
talade de ock mot honom.
Men på morgonen, när det blev dag,
församlade sig alla översteprästerna
tillsammans med de skriftlärde och folkets äldste,
hela Stora rådet, och fattade det beslutet
angående Jesus, att de skulle döda honom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
