Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristi lidandes historia - Tredje akten - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fjärde akten
Kristi lidandes historia.
422
och läto föra honom inför sitt Stora råd
och sade: »Är du Messias, så säg oss det.»
Men han svarade dem: »Om jag säger eder
det, så tron I det icke. Och om jag frågar,
så svaren I icke. Men härefter skall
Människosonen sitta på den gudomliga Maktens
högra sida.» Då sade de alla: »Så är du då
Guds Son?» Han svarade dem: »I sägen det
själva, att jag är det.» Då sade de: »Vad
behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava
ju själva nu hört det av hans egen mun.»
Fjärde akten.
Vad Kristus gör och lider hos de världsliga
domarna, Pilatus och Herodes, och står till
rätta i pretoriet.
Och de stodo upp, hela hopen, och läto
binda Jesus och förde honom till pretoriet*
och överlämnade honom åt Pilatus,
landshövdingen. När då Judas, som hade
förrått honom, såg att han var dömd,
ångrade han sig och bar de trettio
silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och
de äldste och sade: »Jag har syndat
därigenom att jag har förrått oskyldigt blod.»
Men de svarade: »Vad kommer det oss vid?
Du får själv svara därför.» Då kastade han
silverpenningarna i templet och gick sin
väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
Men översteprästerna togo
silverpenningarna och sade: »Det är icke lovligt att
lägga dem i offerkistan, eftersom det är
blodspenningar.» Och sedan de hade
fattat sitt beslut, köpte de för dem
Kruk-makaråkern till begravningsplats för
främlingar. Därför kallas den åkern ännu i dag
Blodsåkern. Så fullbordades det som var
sagt genom profeten Jeremias, när han
sade: »Och jag tog de trettio
silverpenningarna - priset för den man vilkens
värde hade blivit bestämt, den som
israelitiska män hade värderat - och jag gav
dem till betalning för Krukmakaråkern, i
enlighet med Herrens befallning till mig.»
När de nu hade kommit med Jesus till
pretoriet, gingo judarna själva icke in i
pretoriet, för att de icke skulle bliva
orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
Då gick Pilatus ut till dem och sade: »Vad
haven I för anklagelse att frambära mot
denne man?» De svarade och sade till
honom: »Vore han icke en illgärningsman, så
hade vi icke överlämnat honom åt dig.»
Då sade Pilatus till dem: »Tagen I honom,
och domen honom efter eder lag.» Judarna
svarade honom: »För oss är det icke
lovligt att avliva någon.» Ty Jesu ord skulle
fullbordas, det som han hade sagt för att
giva till känna på vad sätt han skulle dö.
Och de begynte anklaga honom och sade:
»Vi hava funnit att denne man förleder
vårt folk och vill förhindra, att man giver
* Högvakten i Jerusalem.
kejsaren skatt, och att han säger sig vara
Messias, en konung.» Pilatus gick då åter
in i pretoriet och kallade Jesus till sig och
sade till honom: »Är du judarnas konung?»
Jesus svarade: »Säger du detta av dig
själv, eller hava andra sagt dig det om
mig?» Pilatus svarade: »Jag är väl icke en
jude! Ditt eget folk och översteprästerna
hava överlämnat dig åt mig. Vad har du
gjort?» Jesus svarade: »Mitt rike är icke
av denna världen. Om mitt rike vore av
denna världen, så hade väl mina tjänare
kämpat för att jag icke skulle bliva
överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike
icke av denna världen.» Då sade Pilatus
till honom: »Så är du dock en konung?»
Jesus svarade: »Du säger det själv, att jag
är en konung. Ja, därtill är jag född, och
därtill har jag kommit i världen, att jag
skall vittna för sanningen. Var och en som
är av sanningen, han hör min röst.» Pilatus
sade till honom: »Vad är sanning?»
När han hade sagt detta, gick han åter
ut till judarna och sade till dem: »Jag
finner honom icke skyldig till något brott.»
Men när översteprästerna och de äldste
framställde sina anklagelser mot honom,
svarade han intet. Då sade Pilatus till
honom: »Hör du icke huru mycket de hava
att vittna mot dig?» Men han svarade
honom icke på en enda fråga, så att
landshövdingen mycket förundrade sig. Då blevo
de ännu ivrigare och sade: »Han uppviglar
med sin lära folket i hela Judeen, allt ifrån
Galileen och ända hit.»
När Pilatus hörde detta, frågade han
om mannen var från Galileen. Och då han
fick veta att han var från det land som
lydde under Herodes’ välde, sände han
honom bort till Herodes som under dessa
dagar också var i Jerusalem. När Herodes
fick se Jesus, blev han mycket glad, ty
han hade sedan lång tid velat se honom;
han hade nämligen hört talas om honom,
och han hoppades nu att få se honom göra
något tecken. Men fastän han ställde
ganska många frågor på Jesus, svarade denne
honom intet. Och översteprästerna och de
skriftlärde stodo där och anklagade
honom häftigt. Men Herodes och hans
krigsfolk bemötte honom med förakt och
begabbade honom; och sedan de hade satt
på honom en lysande klädnad, sände de
honom tillbaka till Pilatus. Och Herodes
och Pilatus blevo den dagen vänner med
varandra; förut hade nämligen dem
emellan rått ovänskap.
Sedan kallade Pilatus tillhopa
översteprästerna och rådsherrarna och folket och
sade till dem: »I haven fört till mig denne
man och sagt, att han förleder folket; och
jag har nu i eder närvaro anställt rannsak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
