Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Frukta Gud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frukta Gud. Ordförklaringar och sakupplysningar.
442
FPUkta Gud säges ofta (t. ex. Apg. 10:2.
13: 16, 50. 16: 14. 18:7, möjligen ock Ps.
115:11. 118:4. 135:20), i inskränkt
me-ning, om hedningar som, utan att låta
om-skära sig, dock mer eller mindre fullständigt
hade anslutit sig till israeliternas religion,
t. ex. i fråga om tron på Israels Gud,
sab-batsfirandet och undvikandet av visst slags
mat. En ännu fullständigare övergång till
judendomen, innefattande också omskärelsen,
ligger i ordet proselyt (se detta ord).
FrÖSkidOP (Luk. 15: 16). Det så återgivna
grekiska ordet betecknar närmast baljorna av
Johannesbrödträdet, vilka i allmänhet
begagnades till boskapsföda, och endast i brist på
bättre åtos av människor såsom näring.
Sägnen att Johannes döparen hade sådana till
sin föda i öknen har givit anledning till
trädets svenska namn.
Furste. Se under Änglar.
Födslovåndor i Matt. 24:8. Mark. 13:8
innebär en häntydning på de judiska
skriftlärdes lära om att Messias’ tillkommelse skulle
föregås av en tid med svåra omvälvningar
och lidanden, vilka de betecknade med
uttrycket "de messianska födslovåndorna".
Förbund. Detta ord användes i Gamla test.,
utom i sin egentliga betydelse och till
beteckning av förhållandet mellan Gud och hans
folk, stundom ock med betydelsen
förpliktelse. Uttrycket sluta (upprätta) ett förbund med
någon, som hos oss alltid innebär ett
ömse-sidighetsförhållande, kan därför än nyttjas
med betydelsen åtaga sig en förpliktelse mot
någon, giva ett löfte åt någon, än med
betydelsen pålägga någon en förpliktelse, taga
ett löfte av någon. I den förra meningen
står förbund t. ex. 1 Mos. 9: 9 f. (om Guds
löfte till Noa), 15: 18 (om Guds löfte till
Abraham), 2 Krön. 34:31 (om Josias löfte
att tjäna Herren). I den senare betydelsen
förekommer ordet 2 Mos. 31: 16 (om
sabbatsbudet), Jos. 7: 11 (om befallningen
angående tillspillogivning). Jfr särskilt 5 Mos.
4: )3: "Herren förkunnade eder sitt förbund,
som han bjöd eder att hålla, nämligen de
tio orden"; härav förklaras, att den låda, i
vilken lagens tavlor förvarades, har fått
namnet förbundsarken. Jfr ock Testamente.
Fördärvaren (2 Mos. 12: 23. 2 Sam. 24: 16.
1 Krön. 21: 15. 1 Kor. 10: 10; jfr Jes.
37: 36). Mordängeln, vilken närmare
be-skrives i Vish. 18: 16 f.
Förlåt. Förhänge, gardin. Särskilt om det
förhänge, som i templet utgjorde skiljevägg
mellan "det heliga" och "det allra heligaste"
(2 Mos. 26: 31 f. Hebr. 6: 19), men ock om
det som hängde för själva ingången till det
herodianska templet (Syr. 50: 5).
Församlingsföreståndare (Fil. i: i. i Tim.
3: 1 f.). Detta ord motsvaras i den grekiska
texten av episkopos. I äldre översättningar
återgives det grekiska uttrycket med det
därur bildade svenska biskop. Ursprungligen
betydde det helt allmänt tillsyningsmany vårdare;
därför i 1 Petr. 2: 25 rättast: "edra själars
vårdare". Det grekiska ordet har sedan
blivit benämning på personer, som hade att vårda
och leda de kristna församlingarna. Till en
början voro dessa personer icke väsentligen
skilda från "de äldste" (grek. presbyteroi,
varav vårt präster); jfr Apg. 20: 17, 28. Tit.
1:5, 7. Senare kom episkopos att beteckna
en person, som ensam hade tillsyn över en
eller flera församlingar och dessas "äldste".
Församlingstjänare (Fil. 1:1. i Tim. 3:8f.)
återgiver det grekiska diäkonos, som
egentligen helt allmänt betyder tjänare men i de
äldsta kristna församlingarna särskilt
begagnades om en person, som hade vården om de
fattiga och sjuka. I Rom. 16: 1 omtalas ock
en församlingstjänarinna. jfr i Tim.
3: 11.
Församlingsänka (1 Tim. 5: 9). Äldre kvinna
i änkestånd, som brukades i församlingens
tjänst.
Försoningsdagen. Se Fastedagen.
Förvaltare. För att förstå 1 Kor. 9: 17 bör
man veta, att en förvaltare, huru högtbetrodd
och självständig han än i vissa fall kunde
vara (jfr Luk. 16: 1 f.), dock vanligen var en
livegen träl, och såsom sådan ej kunde göra
anspråk på någon lön.
Förödelsens Styggelse (Matt. 24: 15. Mark.
13: 14). Med detta uttryck - som också
finnes i Dan. 11:31. 12: 11 och där i sin
hebreiska form trognast återgives med
styggelse, som kommer åstad förödelse (jfr Dan.
8: 13) - betecknas i 1 Mack. 1: 54 det
enligt 1 Mack. 1: 59. 2 Mack. 6: 2 av
Antio-kus Epifanes år 168 f. Kr. i Jerusalems
helgedom ovanpå Herrens brännoffersaltare
uppsatta Jupiters-altaret. Uttrycket ansluter
sig nära till den gammaltestamentliga
användningen av styggelse såsom likbetydande med
avgud (1 Kon. 11:5, 7. Jer. 4: 1). Vid
profetian i Mark. 13: 14, där enligt grundtexten
en manlig person avses, bör man väl tänka
på en kommande Antikrist, en "Laglöshetens
människa" (2 Tess. 2: 3 f.).
Gad (Jes. 65: 11). Namn på en av avfälliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
