Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Offergärd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Ordförklaringar och sakupplysningar.
Offergärd.
låntagaren var en landsman. Dock ser man
av Luk. 19: 23, att det i nytestamentlig tid
var vanligt att mot ränta insätta sina
penningar i en bank.
Offergärd (förut håvoffer). En gärd, gåva (2
Mos. 25; 2) som frambärs såsom offer (4
Mos. 15: 19 f. 5 Mos. 12:6, 11, 17). Ofta
omtalas Offergärdslåret (2 Mos. 29: 27 f.
3 Mos. 10: 14 f. Syr. 7:31).
Offerhöjd. Se Höjd.
Ordspråk* Det hebreiska ord som så
återgives har endast i enstaka undantagsfall (1
Sam. 10: 12. 24: 14) den betydelse av
allmänt gängse, folklig, gärna sinnrik, utsaga,
som det svenska ordet äger. De
gammaltestamentliga "ordspråken" äro merendels
frukter av medveten diktning och
författarverksamhet; se t. ex. 1 Kon. 4: 32. Pred.
12: 9 f. (jfr Syr. 13: 26). Den bok som från
gammalt heter "Ordspråksboken" skulle
riktigare hava kallats Tänkespråksboken.
Osyrade brödets högtid. En israelitisk
fest som firades om våren, den 15-21 i
i månaden Abib eller Nisan (motsvarande
April), medelst offer av boskap och alster
av den nya skörden, och med ätande av
kakor av osyrat bröd. Föreskrifter om det
osyrade brödets högtid lämnas 2 Mos. 12: 13.
23: 15. 34: 18. 3 Mos. 23:6 f. 4 Mos.
28: 17 f. 5 Mos. 16: 1 f. Se vidare Påsk.
Paradiset. I Luk. 23: 43 beteckning för den |
plats dit de rättfärdiga tänkas komma ome- |
delbart efter döden. I 2 Kor. 12:4 och
Upp. 2: 7 synes uttrycket beteckna den him- j
melska världen, Guds och de saligas värld,
eller en ort i den. Ordet paradis är av
persiskt ursprung och betyder egentligen
"inhägnad", "park", "lustgård". I den gamla
grekiska översättningen av Gamla test. kallas
Edens lustgård 1 Mos. 2. 3 "paradiset".
Penning. Står Matt. 22: 19. Mark. 12: 15.
Luk. 20: 24 för grundtextens denårion, mynt
i värde motsvarande omkring 70 öre; Luk.
15: 9 för dracame; på detta ställe avses
alltså ett drakma-mynt. Se Mått, mynt OCh I
vikt. ’ j
Pingst är i Nya test. namn på den högtid - |
ursprungligen en skördefest - som i Gamla |
test. (2 Mos. 34: 22. *4 Mos. 28: 26. 5 Mos.
16: 19 f.; jfr ock 3 Mos. 23: 15 f.) kallas
veckohögtiden och i Tob. 2: 1 mer bestämt
de sju veckornas högtid, detta på den grund
att den inföll sju veckor efter påsk. Ordet
pingst (jfr 2 Mack. 12:31 f.) är bildat av
det grekiska uttrycket för femtionde
(underförstått dagen)y pentekostéy och namngiver
alltså likaledes festen efter tidsavståndet från
påsk. Hos de kristna har pingsten blivit en
högtid till firande av minnet av den
andeut-gjutelse, som timade på den veckohögtidsdag,
varom förtäljes i Apg. 2.
Plantering i Jes. 17: 10 f. hänsyftar
sannolikt på den hedniska seden att i sammanhang
med dyrkan av guden Adonis eller Tammus
(se detta ord) anordna hastigt uppväxande,
men ock hastigt förvissnande planteringar i
lerkrukor.
Plogland (1 Sam. 14: 14. Jes. 5: 10). Så
stort åkerstycke som med ett par oxar kunde
plöjas på en dag.
Poesi. Av Gamla test:s skrifter äro stora delar
avfattade i versform. Då de hebreiska
handskrifterna ej på något sätt låta verslederna
framträda för ögat såsom skilda, och då
härtill kommer, att den poetiska rytmen ej i
hebreiskans verser är bunden vid ett fast
stavelseantal, är det ofta mycket svårt att
säga, om ett stycke av en författare är tänkt
såsom vers eller såsom prosa. En väsentlig
hjälp härvid har man emellertid i den
hebreiska poesiens parallellism. Denna är ett
slags "tankerim", i det att två hopställda
versleder gärna i fråga om innehållet svara
emot varandra. Parallellismen är visserligen
icke alltid lika strängt genomförd, i många
psalmer t. ex. vida mindre än i Jobs bok.
- Också i fråga om versledernas längd är
den hebreiska poesien bunden av vissa mer
eller mindre noggrant iakttagna regler. Jobs
bok hör också i detta hänseende till den
mest regelbundna. De särskilda verslederna
hava där nästan genomgående vardera tre
betonade stavelser (man kan i de flesta fall
lika gärna säga tre betonade ord) och kunna
alltså kallas tretaktsverser. Detta dock så, att
i senare leden av ett verspar den tredje
takten kan ersättas med en paus. För
sorgesånger (jfr t. ex. Klagovisorna) synes denna
senare strofbyggnad, med 3 + 2 takter, hava
varit särskilt vanlig, ehuru den jämväl
förekommer i andra fall. - Också fyrtaktsverser
äro vanliga. De särskilda verslederna pläga
här genom en s. k. cesur i mitten
sönderfalla vardera i två halvor. I 1917 års
folioupplaga äro dessa verser uppställda på det
sätt, som ses i t. ex. Ps. 68. Samma
uppställning - med varannan versrad något
indragen från kanten - följes vid den nyss
omnämnda sorgesångsrytmen. Se t. ex.
Klag. 1-4. Av särskilda skäl äro dock i
Ordspråksboken fyrtaktslederna icke delade.
Det är icke blott Gamla test:s s. k.
poetiska böcker som äro skrivna i versform.
Också inom de profetiska böckerna äro stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
