Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Port ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Port.
Ordförklaringar och sakupplysningar.
452
delar avfattade på vers. Både rytmen och
parallellismen äro dock här ej sällan mer
fria, vilket gör, att det ofta är mycket svårt,
ja, stundom omöjligt, att säkert säga, var
prosan slutar och versen begynner.
Anmärkas må ytterligare, att både i
Apo-kryfiska böckerna och i Nya test. stycken
finnas, i vilka den hebreiska poesiens form
har överförts på texter, som antingen från
början äro författade på grekiska, eller som
numera föreligger i grekisk översättning.
Vissa poetiska stycken i Gamla test. hava
den egenheten, att de äro, såsom kan sägas,
alfabetiska, dvs. begynnelsebokstäverna i de
särskilda raderna eller de särskilda stroferna
följa (stundom, på grund av textens
beskaffenhet, med vissa rubbningar) det hebreiska
alfabetets bokstavsordning. Hit höra Ps.
9-10 (delvis). 25. 34. 37. 111. 112. 119.
145. Ordspr. 31: 10 f. Klag. 1-4 och
(delvis) Nah. 1.
I en översättning, som av naturliga skäl
i främsta rummet måste ålägga sig kravet
på saklig texttrohet, kunna den hebreiska
poesiens formella skönhetsmedel blott i
ofullkomlig grad komma till sin rätt. För att den
poetiska rytmen ej genom alltför långa eller
alltför korta versleder må helt och hållet
förstöras, har stundom uppdelningen gjorts med
någon frihet mot texten, detta dock aldrig så,
att meningen har ändrats.
Port. I de stundom medelst tjocka murar
befästa israelitiska städerna voro ingångarna
ofta överbyggda med ett torn eller någon
annan påbyggnad (2 Sam. 18: 24) och inredda
med gårdar och kamrar. I och vid portarna
samlades gärna stadens borgare för olika
ändamål (2 Kon. 7:1. Ps. 69: 13. Klag. 5:14).
"I porten" höllos jämväl
domstolssammanträden, såsom synes av 5 Mos. 21: 19. 2
Sam. 15: 2. Ordspr. 22: 22. Am. 5: 12. Sak.
8: 16 osv. En utförlig beskrivning på en
portbyggnad lämnar Hes. 40: 6 f. - Inom
dina portar (2 Mos. 20: 10) betyder i dina
städer. - Uttrycket dödsrikets portar (Jes.
38: 10. Vish. 16: 13. Matt. 16: 18) beror på
föreställningen om dödsriket såsom en fast
borg (jfr Job 38: 17. Ps. 107: 18. Upp.
1: 18).
PretOPiet. I Matt. 27: 27 (och parallellställen)
beteckning för högvakten i Jerusalem; Fil.
1:13 för den kejserliga livvakten i Rom.
Proberare (jer. 6:27). En som medelst
prov utröner halten av ädel metall i en
metallblandning.
Profet. Det hebreiska ord, som efter grekiskt
mönster återgives med profet, betyder egent-
ligen blott förkunnare, talare, talman.
Därför kan Gud i 2 Mos. 7: 1 säga till Aron,
att denne skall vara "Moses profet".
Vanligen betyder ordet profet dock Guds talman^
den som förkunnar vad Gud genom
andeingivelse lägger honom i munnen (jfr Jer.
1: 9). Begreppet förutsägelse ingår
ursprungligen varken i det hebreiska eller i det
grekiska uttrycket för profet, och ej heller i
det motsvarande uttrycket för profetera.
Stundom (t. ex. 4 Mos. 11: 25) tolkas det
sistnämnda ordet bäst såsom betydande tala i
hänryckning; också kan profeterandet i Apg.
19: 6 sammanställas med tungomålstalandet.
Jfr ock 1 Sam. 10:11. 19:24. 2 Kon.
9: 11. I 1 Sam. 18: 10 har det hebreiska
ordet rent av kunnat översättas med rasa.
- Falsk profet är en man som talar driven
av en makt som icke härrör från Gud. -
Ordet siare, som i 1 Sam. 9: 9 omtalas
såsom en tidigare benämning på profeter, är
översättning av ett hebreiskt ord vars
ursprungliga betydelse är en som ser, skådare.
- Särskilt från Amos’ tid får ordet profet
sin höga betydelse av en man, "för vilken
Gud har uppenbarat sitt råd" (Am. 3: 7).
PPOSelyt (Matt. 23:15. Apg. 2:11. 6:5.
13: 43). Person som har helt övergått från
hedendom till judendom. Se vidare Frukta
Gud.
Psalm. PsalmÖverskrifteP. Psalm betyder
egentligen strängaspel, sedan sångstycke
åtföljt av spel. Att de gammaltestamentliga
psalmsångerna hava beledsagats av
instrumentalmusik framgår också av vissa
anvisningar i grundtextens överskrifter till
åtskilliga av dem, såsom t. ex. Ps. 4: 1: "För
sångmästaren, med strängaspel; en psalm
av-David." I många fall äro dock dessa
anvisningar, som i allmänhet, likasom
överskrifterna i deras helhet, synas vara yngre
än själva texten, så dunkla, att icke ens de
tidigaste översättarna hava förstått dem. Att
de avse musikaliska förhållanden och i vissa
fall angiva en melodi är det enda man med
någon säkerhet kan säga om dem. Se t. ex.
överskrifterna till Ps. 9. 12. 22. 56. 57 f.
88. - Rörande den hebreiska poesiens form
se Poesi.
Psaltare. Såsom överskrift till en bok i Gamla
test. härstammar detta uttryck från Luther.
Bokens hebreiska titel är Tehillim, som
betyder "lovsånger". Luther tog sin
benämning från namnet på ett av de instrument,
som användes vid tempelmusiken, Psaltaren
(nébel) var ett stränginstrument med
resonansbotten, men av numera ej säkert bestämbar
form. Att det ej var av mer betydande stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
