Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordförklaringar och sakupplysningar - Satan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Satan.
Ordförklaringar och sakupplysningar.
454
Satan. Se Djävul.
Satrap [satråp] (Est. 8: 9. Dan. 3: 2 f. 6: 1 f.
Judit 5: 2). Titeln på ståthållarna i det
forn-persiska rikets provinser.
Sehibbolet [schibbölet] (Dom. 12: 6). Betyder
dels ax, dels ström, strömdrag. Ordet
uttalades i vissa trakter av Palestina sibbölet.
Sea. Rymdmått motsvarande omkring 12 liter.
Se Matt, mynt och vikt.
Sebaot. Betyder egentligen härskaror. Det
hebreiska Jahvé elohé sebaot Am. 5: 15
betyder Jehova (Herren), härskarornas Gud.
Namnet avser dels stjärnehären på himmelen
(5 Mos. 4: 19. Jes. 34: 4), dels himmelens
änglaskaror (1 Kon. 22: 19; jfr Luk. 2: 13.)
Om##sammanhanget mellan båda betydelserna
se Änglar. I vissa fall kunna också det
israelitiska folkets härskaror vara avsedda
(jfr 1 Sam. 17:45). Genom förkortning av
det ursprungliga, sammansatta uttrycket kom
sebaot efter hand att betraktas såsom ett
verkligt namn (jfr Gud Sebaot Ps. 80: 8,
Herre Gud Sebaot v. 5). I Nya test. står
Herren Sebaot i Rom. 9: 29. Jak. 5: 4.
Sela. Ofta i Psaltaren (i Ps. 9: 17 föregånget
av higgajön) och dessutom Hab. 3:3,9, 13.
Musikalisk konstord av oviss betydelse.
SepafeP. (Jes. 6: 2). Överjordiska väsen av
dunkel natur och oviss skapnad.
Sesak. Beteckning på Babel Jer. 25: 26.
51: 41. Ordet är en ombildning av Babel
enligt samma regel som följes, då Kasdim
ersattes med Leb-Kamai (se detta ord).
Siare. Se under PPOfet.
Sikel. Vikt- och myntbeteckning; står i Gamla
test. för grundtextens schékel, i Apokryfiska
böckerna för siklos. Sikeln växlade till sin
vikt mycket under tiderna. Helgedomssikeln
(2 Mos. 10: 13) var tyngre än den samtidigt
allmänt gängse sikeln; dess vikt kan
emellertid icke med full bestämdhet angivas. Se
Mätt, mynt oeh vikt.
Silo. Detta ord, vars hebreiska form är Schilö,
finnes i vår bibel blott såsom namn på den
stad inom Palestinas gränser, där israeliterna
inrättade den första stadigvarande helgedomen
åt Herren efter landets erövring (Jos. 18: 1).
Det ligger därför närmast att också i 1 Mos.
49: 10 uppfatta ordet i enlighet härmed.
Jakobs utsaga innehåller då en antydan om
den ledarställning som Juda stam skulle
intaga, när Israels folk, efter Guds löfte, fick
tåga in i det utlovade landet (jfr Dom. 1:1 f.).
Avgjort tydligare skulle ordets hänsyftning
på löftenas tid vara, om Silo finge fattas
såsom ett namn på Messias; översättningen
skulle då bliva: "till dess Silo kommer".
Det bör dock anmärkas, att ett sådant namn
på Messias är okänt såväl för Gamla och
Nya test. som för bibelns äldsta översättare
och utläggare. Såsom personnamn uppfattas
ordet jämväl av Luther, när han fritt
återgiver Silo med "Hjälten", en översättning
som ock vår äldre svenska bibel har
upptagit efter honom.- Vissa gamla översättningar
hava i stället för Schilö läst schellö; stället
kan då återgivas med "till dess han
kommer, som den (nämligen härskarstaven, spiran)
tillhör", eller med "till dess det kommer,
som tillhör honom" (för den förra av dessa
tolkningar har man funnit ett stöd i Hes.
21:27). Mot denna uppfattning av stället
såväl som mot de förut anförda, kunna
emellertid vägande skäl framställas.
Silverpenning. Står Matt. 18:28. Mark.
6:37. 14:5. Luk. 7:41. 10:35. Joh. 6: 7.
12: 5. Upp. 6: 6 för grundtextens donärion,
mynt i värde motsvarande omkr. 70 öre;
Matt. 17: 27 för stater, mynt motsvarande
omkr. 2,80 kr.; Luk. 15:8 för drachmé, som
där betecknar ett drakma-mynt; Apg. 19: 19
för ett uttryck i grundtexten, som avser
drak-mer, och Matt. 26: 15. 27: 3 f. för ett
uttryck, som avser siklar eller statärer. Se
Mått, mynt och vikt.
Själ. Om uttrycket taga (bära) sin själ i sin
hand se under Hand.
Själisk (1 Kor. 2: 14. 15:44 f. Jak. 3: 15.
Judas v. 19) uttrycker i ordagrant trogen
översättning av textens grekiska ord ett
begrepp, som står mitt emellan köttslig (eller
materiell) och andlig. Ordet är insatt i stället
för den äldre översättningens naturlig, som
undanskymmer det grekiska uttryckets
sammanhang med den uppfattning av människans
väsen, som föreligger i 1 Tess. 5: 23.
Själisk säges alltså om en människa, som
visserligen har själ men icke är "andlig" i den
meningen, att hon har (Guds) ande.
Sjönagel (2 Mos. 30:34. Syr. 24: 15). Det
till rökverk använda nagelartade skalet av
vissa havsmusslor.
Skinnlägel. Se Lägel.
SkOPpiOngiSSel (1 Kon. 12: II, 14. 2 Krön.
10: 11). Ett straffredskap av svåraste art,
förmodligen så benämnt, därför att den plåga
det vållade kunde jämföras med smärtan av
skorpionstyng.
Skuldoffer. Föreskrifter om detta slags offer
lämnas 3 Mos. 5: 15 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
