Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 6 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Matteus.
Kap. 6:
16-23.
aska i sitt huvud. (Jes, 58: 5, 2 Sam.
13: 19). Kristus har icke avskaffat
fastan utan endast varnat för skrymteri
vid fastandet, såsom han ock varnat för
skrymteri vid bönen, men icke därför
avskaffat bönen. Apostlarna fastade
(2 Kor. 6: 5, 11: 27); likaså de äldsta
kristna i allmänhet (Apg. 13:2). I
synnerhet när det gällde någon
särdeles viktig angelägenhet, beredde de sig
därtill med bön och fasta (Apg. 13: 3).
Jämte bönen var fastan ett medel för
erhållande av en särskild Guds kraft.
Fariséerna gjorde däremot av fastan en
egenrättfärdighetens gärning för att
inför människor synas mycket gudfruktiga.
** genom aska och smuts (stundom
även betäckning, 2 Sam. 15: 30).
17. Men du, när du fastar,
smörj ditt huvud och tvätta ditt
ansikte,*
* Låt icke människor veta, att du
fastar, utan smörj och tvätta dig,
såsom ginge du till gästabud. Undvik allt,
som kan göra din gudaktighet till ett
skådepel för människor.
18. på det att du icke må synas
för människorna fastande, utan
för din Fader, som är i det
fördolda;* och din Fader, som s-er i det
fördolda, skall vedergälla dig.**
* som är närvarande där, varest
man är fördold för mänskliga ögon.
Jfr v. 6.
** Det botfärdiga och ödmjuka
sinne, vars uttryck den sanna, upriktiga
fastan är, har en nådelön av Gud att
vänta i Messias’ rike. De ödmjuka
giver han nåd. De saktmodiga skola ärva
jorden.
19. Samlen* eder icke
skatter på jorden, där mal och rost
förstöra, och där tjuvar bryta eig
in och stjäla,
Ords. 23: 4.
* Med denna vers börjar en ny
avdelning, vilken behandlar omsorgen om
det jordiska. Denna omsorg blir synd,
när den framträder såsom ett
traktande efter rikedom (v.
19-24) eller såsom
bekymmer för den kommande dagen (v. [-25-34).-]
{+25—34).+}
20. utan samlen eder skatter i
himmelen,* där varken mal eller
rost förstör, och där tjuvar icke
bryta eig in ej heller stjäla;
Matt. 19:21. Luk. 12:33. 1 Tim.
6:6, 9, 18? 19.
* På vad sätt detta sker, har Herren
från och med kap. 5:3 framställt. Dessa
skatter förvaras av Gud i himmelen,
tills de vid Messias’ rikes upprättande
i&kola utbetalas till deras rätta ägare.
Se till kap. 5: 12.
21. ty där din skatt är, där
skall ock ditt hjärta vara.*
* I himmelen skalF ejlert hjärta
vara, därför skolen I samla eder skatter
där. (Fil. 3:20, Kol. 3:2 it). Äro
edra skatter på jorden, så komma edra
hjärtan att dväljas där. I kunnen icke
taga dessa skatter med eder till
himmelen, men skatterna draga eder själva
ned från himmelen. Haven I däremot
edra skatter i himmelen, så draga de
edra hjärtan dit upp. Om rätt
förhållande till rikedomen läs Ords. 30: 8,
Ps. 62: 11, 1 Tim. 6: 17 fi. Att vara
rik är farligt; för de rika är det svårt
att ingå i Guds rike (Matt. 19: 23, 24);
att fara efter rikedom förer till andlig
och evig död (1 Tim. 6: 9). Men däri
ligger rikedomens förföriskhet, att den,
som far därefter, vanligen icke
märker, huru hans hjärta mer* och mer
snärjes däri, till dess han är död och
försoffad.
22. Kroppens lykta är ögat.*
Om ditt öga är rättskaffens,** så
skall hela din kropp vara ljus.t
Luk. 11: 34.
* emedan det upptager det
naturliga ljuset.
** så att det gör sin tjänst.
t då kommer hela din kropp att
vandra i ljus. Sammalunda har den
troende en inre lykta, av Gud tänd,
som, där hon är rättskaffens, sätter
honom i stånd att vandra i ljuset.
Denna lykta är hans genom Guds ord och
Ande upplysta hjärta eller förnuft (se
Ef. 1: 18), varigenom han förmår att
pröva, vad Guds vilja är (Rom. 12: 2).
23. Men om ditt öga är ont,
så skall hela din kropp vara
mörk.* Om alltså ljuset, som är
i dig, ar mörker, huru stort är
då icke mörkret ?**
* Om lyktan slocknar, d. ä. om ögat
fördärvas, så kommer hela kroppen att
vandra i mörker; och sammaledes om
den inre lyktan slocknar, om hjärtat
förmörkas (Rom. 1: 21), så varder hela
livet en vandring i mörker.
** d. v. s. det mörker, i vilket du
befinner dig. Detta är enligt
sammanhanget här närmast att tillämpa på
förhållandet till de jordiska ägodelarna.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
