Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Matteus - 27 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 27:
51-59. Evangelium enligt Matteus.
45 rämnade förlåten, innan Jesus
uppgav anden.
t Ej en vanlig, naturlig
jordbävning. Jämför anm. till v. 45.
52. och gravarna öppnades,*
och många de avsomnade heligas
kroppar väcktes upp,
* till ett tecken, att Jesus i sin död
besegrat döden och brutit dödsrikets
insegel.
53. och de kommo ut ur sina
gravar och kommo efter hans
uppväckelse* in i den heliga**
staden och uppenbarades för
många.
* De gingo ut ur gravarna strax,
men först efter Kristi uppståndelse
kommo de in i den heliga staden. Många
gamla kyrkolärare tro, att de uppstått
med andlig lekamen (1 Kor. 15:44)
samt med Kristus farit till himmelen.
Deras uppståndelse är en pant på de
rättfärdigas allmänna uppståndelse.
Luk. 14: 14.
** Jämför anm. till kap. 4: 5.
[-.54.-]
{+•54.+} Men när hövitemannen*
och de, som med honom vaktade
Jesus, f ingo se jordbävningen och
de ting, som skedde, vordo de
högeligen förskräckta och sade:
I sanning, en Guds son** var
denne.
* Han var en romersk centurion,
befälhavare över hundra man. Se anm.
till kap. 8: 5.
** Då det var hedningar, som sade
dessa ord, kunna de svårligen fattas
annorlunda än i hednisk mening.
Hedningarna trodde nämligen på tillvaron
av gudars söner. Därmed menade de
sådana personer, som hade en gud till
iader och en människa till moder.
Grekerna och romarna kallade dem heroer
eller halvgudar. Nu hade dessa
hedningar hört, att Jesus kallade sig Guds Son,
vilket de naturligtvis fattade på sitt
sätt. När de här sågo de
utomordentliga tecknen vid hans död, tänkte de:
»Det var verkligen så; han var, såsom
han hade sagt, en guds son.»
55. Men där voro många
kvinnor, som på långt avstånd sågo
därpå, vilka hade följt Jesus
från Galileen, tjänande honom,
Luk. 8: 2 följ.
56. bland vilka var Maria från
Magdala* och Maria, Jakobs och
Josefs** moder,t och S-ebedeus’
söners moder.tt
* Magdala var en stad på Galileiska
sjöns västra strand. Maria hette icke
Magdalena utan var en magdaleniska,
d. ä. en kvinna från Magdala.
** enligt en annan läsart Joses’.
Jämför Mark. 15: 47.
t Alfeus’ hustru (kap. 10: 3).
tf Salome. Se anm. till kap. 20:20.
Även Jesu moder var där (Joh. 19: 25).
Men Matteus nämner endast de
kvinnor, som hade tjänat Jesus.
57. Men* när det hade
blivit afton,** komt en rik man
från Arimatia,tt hans namn var
Josef, vilken ock hade blivit en
lärjunget* till Jesus.
* Denna händelse omtalas även i
Mark. 15:
42-47, Luk.
23:50-66, Joh.
19:
38-42.
?* den första aftonen, kl.
3-6 e. m.
Se anm. till kap. 14: 23.
t till Golgata.
ff Josef var en medlem av Rådet
(Mark. 15: 43, Luk. 23: 50), bördig från
Arimatia, men sannolikt bosatt i
Jerusalem. Arimatia, samma stad som
Ra-mataim i 1 Sam. 1: 1, profeten Samuels
födelsestad, låg i Efraims bergstrakt.
Somliga anse ock, att det i kap. 2: 18
omtalade Rama varit samma stad.
t* fastän hemligen, av fruktan för
judarna (Joh. 19: 38).
58. Denne kom till Pilatus och
begärde Jesu kropp.* Då befallde
Pilatus, att han skulle utlämnas
(till honom).
* Romarna läto vanligen de
kors-fästas lik hänga kvar på korset, tills de
ruttnade eller uppåtos av rovfåglar.
Dock om någon anförvant begärde att
få nedtaga och begrava dem, så kunde
det enligt romersk lag icke vägras.
Enligt Mose lag (5 Mos. 21: 22 f.) fick ej
en avrättad och på träd upphängd
människa bliva kvar på trädet över natten.
Därför är det antagligt, att i Palestina,
åtminstone före Jerusalems förstöring,
de korsfästas kroppar alltid nedtogos
samma dag.
59. Och Josef tog kroppen och
svepte in honom* i rent linne**
* sedan den enligt vanlig sed
blivit tvättad.
** d. v. s. bindlar av linne. Enligt
Joh. 19: 39 f. kom även Nikodemus dit,
[–-]
{+—+} 160
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
