Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Markus - 14 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
14:11-24. Evangelium enligt Markus.
* och icke ens den glädjen
förmådde väcka Judas till besinning.
** trettio silversiklar.
12. Och* på den första
dagen av de osyrade brödens
högtid, när de slaktade
påskalammet, sade hans lärjungar till
honom : Var vill du, att vi skola gå
bort och tillreda, att du må äta
påskalammet?
2 Mos. 12: 17.
* Till v.
12-16 se Matt. 26:
17-
19. Detsamma omtalas även i Luk.
22:
7-13.
13. Och han sände åstad två
av sina lärjungar och sade till
dem: G ån in i staden, och eder
skall möta en människa, som bär
en kruka vatten; följen honom.
14. Och där han gått in,
sägen till husbonden: Läraren
säger: Var är mitt härbärge,* där
jag må äta påskalammet med
mina lärjungar?
* d. v. s. det för mig bestämda
härbärget,
15. Och han* skall själv visa
eder en stor sal i övre våningen,**
bäddadf redo, och där tillreden
för oss.
* d. v. s. husbonden.
** Sådana salar begagnades till
bö-ne-och samlingsrum. Jämför Apg. 1:13.
f bordsofforna voro redan bäddade
och i ordning för gästerna att lägga
sig ned.
16. Och lärjungarna gingo ut
och kommo in i staden och funno,
såsom han hade sagt dem, och
tillredde påskalammet.*
* Hela denna berättelse visar, att
Herren ville hålla hemligt, var han
skulle äta påskalammet. Icke ens
lärjungarna fingo veta det, förrän just
när de kommo dit. Till och med de
två, som sändes att tillreda måltiden,
voro okunniga om stället, ännu när de
på Herrens befallning gingo in i
staden. Detta allt antyder, att Judas
hade ämnat förråda Jesus vid själva
påskalamsmåltiden, och att Herren ge-
nom sin försiktiga hemlighetsfullhet
ville förebygga det.
17. Och* när det hade blivit
afton, kom han med de tolv.
* Till v.
17-21 se Matt.
26:20-
25. Detsamma omtalas även i Luk.
22: 14,
21-23 samt Joh. 13:
21-30.
18. Och medan de lågo till
bords och åto, sade Jesus:
Sannerligen säger jag eder: En av
eder skall överlämna mig, han
som äter med mig.*
Ps. 41: 10.
* Med detta tillägg framhåller
Herren på ett rörande sätt
förskräckligheten av Judas5 förestående gärning. Se
anm. till Matt. 26: 47.
19. De begynte bedrövas och
säga till honom, en efter annan:
Icke är det väl jag?
20. Men han sade till dem:
En av de tolv, han som doppar
med mig i fatet.
21. Ty Människans son går
bort, såsom det är skrivet om
honom; men ve den människan,
genom vilken Människans son
varder överlämnad! Det vore
gott för henne, om hon icke vore
född,* den människan.
* Eller: om hon vore ofödd (oix,).
Om Herren hade tänkt, att den arme
Judas kunnat i ett annat liv omvända
sig och bliva frälst, så hade han icke
kunnat uttala sådana ord som dessa.
Men en sådan tanke var främmande
för honom. Se anm. till Matt. 25: 46.
22. Och* medan de åto, tog
Jesus ett bröd, och sedan han
hade välsignat, bröt han det och
gav dem och sade: Tagen; detta
är min kropp.
* Till v.
22-25 se Matt.
26:26-
29. Detsamma omtalas även i Luk, 22: [-19-20-]
{+19—20+} samt 1 Kor.
11:23-25.
23. Och han tog en bägare, och
sedan han hade tackat, gav han
dem, och de drucko därav alla.
24. Och han sade till dem:
Detta är mitt blod, förbundets,
vilket utgjutes för många.
226
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
