Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Lukas - 9 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Lukas.
Kap. 9: 52-62.
gingo och kommo in i en
samariters stad, så att* de skulle reda
till åt honom.
* Jämför anm. till kap. 4: 29.
53. Och de mottogo honom
icke, emedan hans ansikte* var
gående till Jerusalem.
* Uttrycket är hebreiskt.
Sammalunda säger Herren i 2 Mos. 33: 14:
Mitt ansikte skall gå med, och Moses
svarar i v. 15: Om icke ditt ansikte går
med o. s. v.
- Samariterna voro i
allmänhet fientliga mot judarna (se Joh.
4:9), och därför ville invånarna i
den här nämnda staden icke mottaga
honom.
54. Men när lärjungarna
Jakob och Johannes sågo det,* sade
de: Herre, vill du, vi skola säga,
att eld må komma ned från
him-nielen och förtära dem?**
* Därpå att buden kommo tillbaka,
sågo lärjungarna, att de icke hade
blivit mottagna. För övrigt är av deras
ord sannolikt, att Jesus och apostlarna
beiunno sig i stadens närhet, när de
mötte de återkommande buden.
[-.**-]
{+•**+} d. v. s. invånarna i staden.
-
Märk det häftiga, naturliga
temperamentet hos Johannes, vilken sedan
framträder såsom mildheten själv.
-
De i våra vanliga biblar tillagda orden:
såsom ock Elias gjorde, saknas i de
äldsta och bästa handskrifterna av Nya
testamentets grundtext och äro därför
att anse såsom ett senare tillägg med
hänsyftning på 2 Kon. 1:
10-12.
55. Men han vände sig om
och näpste dem.*
* I våra vanliga biblar tilläggas här
orden: och han sade: I veten icke,
vilken ande I tillhören, ty Människans
son har icke kommit för att fördärva
människors själar utan för att frälsa. [–-]
{+—+} Men då dessa ord saknas i de äldsta
och bästa handskrifterna av
grundtexten, så måste de anses oäkta. Annars
är nog den lärdom, som ligger uti dem,
förträfflig. Då apostlarna tillhörde
Jesu ande, hans som kommit att frälsa
själar, så passade det icke dem att
önska fördärv över själar, även om de
kunde åberopa Elias’ exempel.
56. Och de gingo till en
annan by.*
* Om här menas en annan
samaritisk eller en icke-samaritisk by, är
ovisst. Sannolikt menas en
icke-samaritisk. Herren skulle då hava dragit
sig tillbaka in i Galileen igen. Såg han
möjligen i denna händelse en vink från
Fadern, att han ännu icke skulle fara
upp till Jerusalem?
57. Och* medan de gingo,
sade någon till honom på
vägen:** Jag skall följa dig,
vart-helet du än går.
* Till v.
57-62 se Matt. 8:
19-22.
** innan de ännu hade kommit in i
byn.
58. Och Jesus sade till honom:
Eävarna hava kulor, och
himmelens fåglar hava nästen,
menMän-niekams son har icke (en plats),
där han kan luta sitt huvud.*
* Detta hade alldeles nyss visat sig,
då han icke blev mottagen i den
samaritiska stad, där han hade tänkt finna
härbärge.
59. Men han sade till en
annan: Följ mig. Men han sade:
Tillåt mig först gå bort och
begrava min fader.
60. Men han sade till honom:
Låt de döda begrava sina egna
döda, men du gå bort och
förkunna överallt* Guds rike.**
* Ordagrant: genomförkunna.
Samma ord i Kom. 9: 17. Jämför anm. till
Matt. 3: 12.
** d. v. s. att Guds rike har kommit
nära.
61. Men även en annan sade:
Jag skall följa dig, Herre, men
tillåt mig först taga farväl av
dem, eom äro i mitt hus.*
* Grundtextens ord kunna ock
översättas: Tillåt mig först att avsäga mig
det, som är i mitt hus, d. v. s. tillåt mig
först att gå bort och skilja mig från
mina ägodelar. Den i texten givna
översättningen synes dock bättre passa i
sammanhanget.
62. Men Jesus sade till
honom: Ingen, som lagt sin hand
på plogen* och ser tillbaka,** är
brukbarf för Guds rike. 11
[–-]
{+—+} 301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
