Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Evangelium enligt Johannes - 9 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Evangelium enligt Johannes.
Kap. 9:
16-24.
göra sådana tecken? Och det var
en söndringtt bland dem.
* Märk, vilket förakt som ligger i
dessa ord: den där människan. Jämför
Matt. 27: 47.
** Enligt judarnas stadgar var det
endast i händelse av livsfara tillåtet
att bota på sabbaten. En annan stadga
förbjöd särskilt att om sabbaten stryka
spott på ögonen. Huruvida denna
stadga gällde på Jesu tid, är dock ovisst.
Att stryka spott på ögonen brukades
för övrigt bland judarna såsom ett
läkemedel.
f som mer opartiskt betraktade
saken och dömde trädet efter frukten,
tf Jämför kap. 7: 43.
17. De* sade alltså åter till
den blinde: Du **
- vad säger
du om honom, eftersom han har
öppnat dina ögon? Men han
sade: En pr of ett är han.
Luk. 7: 16.
* både den ena och den andra
parten. De kunde möjligen, tänkte de,
genom att höra den botade mannens
tankar komma till större klarhet för
egen del.
** Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet du: Vad säger du
själv?
f Så mycket kunde han förstå av
Jesu gärning. Jämför kap. 3:2, 4: 19,
6: 14 m. fl. ställen. Och mannen
bekänner oförfärat, vad han tror.
18. Därför* trodde judarna**
icke om honom, att han hade
varit blind och fått sm syn igen,
till dess de kallade hans
föräldrar, hans, som hade fått sin syn
igen.
* Emedan mannen sade, att Jesus
var en profet, började de misstro t. o.
m. hans uppgift därom, att han
någonsin hade varit blind och fått sin syn
igen.
** Med judarna menas väl här
(såsom vanligt) rådsherrarna. (Se anm.
till kap. 1: 19). Om med fariséerna i
v. 13 icke menas Rådet, så skulle män
tänka sig, att saken blivit av
fariséerna hänskjuten till Rådet, vilket kunde
hava skett mellan den 16 och den 17
versen. Emellertid är det besynnerligt,
att Johannes, som annars med sådan
vidlyftighet berättar hela händelsen,
icke skulle hava omnämnt en så viktig
omständighet. Därför är det väl
sannolikare, att med fariséerna i v. 13
menas Rådet, vilket vinner ytterligare
stöd av v. 27. I sådant fall skulle
hela förhandlingen med den botade
mannen hava ägt rum inför Rådet.
Vare emellertid härmed huru som helst,
högst sannolikt är i alla fall, att de
här följande verserna skildra ett
rådssammanträde.
19. Och de frågade dem,
sägande: Är denne eder son, om
vilken I sägen, att han blivit
född blind ? Huru ser han då nu ?
20. Då svarade hans föräldrar
och sade: Vi veta, att denne* är
vår son, och att han blivit född ’
blind.
* Mannen stod alltså där
närvarande under förhöret med föräldrarna.
21. Men huru han nu ser,
veta vi icke, eller vem som har
öppnat hans ögon, veta icke vi;
frågen honom själv, han är
gammal nog,* han skall tala om sig
själv.
* Ordagrant: han har ålder. De
vilja säga: han är nog så gammal, att
man kan fråga honom själv.
22. Detta sade hans föräldrar,
emedan de fruktade för judarna,
ty judarna hade redan kommit
överens,* att om någon bekände
honom vara Kristus, skulle han
uteslutas från synagogan.**
Joh. 7: 13, 12:42.
* Huruvida här menas ett
rådsbeslut eller endast en vanlig
överenskommelse, det kan väl icke bestämt
.avgöras. Dock synes mycket sannolikt, att
det verkligen varit ett rådsbeslut samt
såsom sådant bekant bland folket.
** En judes uteslutning ur
synagogan medförde uteslutning även från
umgänge med andra judar. Se anm. till
Luk. 6: 22.
23. Fördenskull sade hans
föräldrar : Han är gammal nog;
frågen honom själv.
24. De kallade alltså för andra
gången* den .människan, som
hade varit blind, och sade till
[–-]
{+—+} 475
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
