Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlarnas gärningar - 11 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap.
11:20-27.
Apostlarnas gärningar.
gripna även portens proselyter (se
anm. till Joh. 12: 20).
21. Och Herrens hand var med
dem, och ett stort antal, som
blivit troende, omvände sig till
Herren.
22. Men talet* om dem kom
till den församlings öron, som
var i Jerusalem, och de sände
åstad Barnabas till Antiokia.**
Apg. 4: 36, 9: 27.
* berättelsen.
** för att pröva denna företeelse.
Att Petrus hade predikat för Kornelius
samt döpt honom och hans hus, var en
särskild händelse, föranledd av en
särskild gudomlig uppenbarelse. Av denna
kunde församlingen i Jerusalem ännu
icke förstå, om det var Guds mening,
att man skulle predika evangelium för
hedningar i allmänhet. Hon ville icke
sätta sig emot saken, men hon ville
pröva densamma. Fullt klar blev den
först genom apostlamötet i Jerusalem,
varom läses i kap. 15.
23. Och när han hade
kommit dit och sett Guds nåd,* vart
lian glad och uppmanade dem
alla att med hjärtats uppsåt bliva
kvar hos Herren.**
* den Guds nåd, som visat sig i
hedningarnas omvändelse.
** d. v. s. Jesus.
24. Ty han var en god man*
och full av helig ande och tro ;**
och mycket folk blev ytterligare
fört till Herren.t
* en man av ädel karaktär,
opartisk och redbar.
** och det gjorde, att han gladdes
åt den Guds nåd, han såg. Det var väl
ock dessa egenskaper, som vållade, att
församlingen sände just hononi, då,
såsom antagligt är, apostlarna voro
förhindrade.
t Ordagrant: tillades åt Herren.
2*5. Men han for åstad till
Tarsus för att söka upp Saulus,
och när han hade funnit honom,
förde han honom till Antiokia.
Apg. 9: 27, 30.
26. Men det skedde, att de till
och med ett helt år fördes
tillsammans i församlingen* och lärde
mycket folk; och att lärjungarna
först i Antiokia kallades kristna.**
* Dessa ord kunna antingen betyda,
att Barnabas och Saulus verkade
tillsammans i församlingen, eller ock att
de voro tillsammans med, hade
gemenskap med församlingen i Antiokia.
Den förra uppfattningen är
sannolikare.
** Alla hittills bildade
församlingar hade bestått av judar. Dessa
avskilde sig icke såsom ett eget samfund
från judendomen, utan uppträdde inom
densamma såsom de äkta israeliterna.
Se anm. till kap. 2: 46. Här åter bildas
en församling, som väsentligen består
av omvända hedningar. Dessa måste
gå ut från hedendomen men kunna
naturligtvis icke sluta sig till judarnas
synagoga. Därför komma de att genast
från början framträda såsom ett
särskilt, skarpt begränsat
religionssamfund. Detta vållar, att just nu och just
här namnet kristna uppkommer. Detta
namn togo icke de troende sig själva.
Säkert hava icke heller judarna utan
hedningarna givit dem det. För
judarna var namnet Kristus (Messias) ett
heligt namn, efter vilket de nog icke
hade velat benämna anhängarna till
Jesus från Nasaret, som enligt deras
tanke falskeligen hade givit sig ut för
att vara Kristus.
- Det är endast på
två ställen till i Nya testamentet, som
ordet >-kristna» förekommer, nämligen
Apg. 26: 28 samt 1 Petr. 4: 16, och på
bägge ställena betecknas det såsom ett
namn, varmed de troende benämndes av
sådana, som icke voro troende.
Apostlarna benämna aldrig de troende för
kristna. Mycket sannolikt är ock, att
de troende själva inom den äldsta
kyrkan aldrig kallat sig med detta namn.
De hava kallat sig lärjungar, bröder,
heliga. Denna omständighet tyder på,
att namnet »kristen» från begynnelsen
varit ett smädenamn (se särskilt 1
Petr. 4: 16). Det tyckes ock ganska
snart hava blivit allmänt bland
hedningarna. Den romerske
historieskrivaren Tacitus säger, att folket i Rom
allmänneligen begagnat det på kejsar
Neros tid, d. v. s. omkr. år 60 e. Kr.
27. M.en i dessa dagar
kom-mo profeter* från Jerusalem
ned** till Antiokia;
* Att här menas profeter i alldeles
egentlig mening, vilka i likhet med det
Gamla testamentets profeter ägde gåva
att på grund av uppenbarelse förutsäga
tillkommande ting, det synes av det
[–.-]
{+—.+} 616
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
