- Project Runeberg -  Bibelns grundläror /
681

(1922) [MARC] Author: Carl G. Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mäktig bevara de pånyttfödde från avfall i fullkomlig
överensstämmelse med deras eget fria val (2 Kor. 9: 8; Ef. 1: 19, 20;; 3: 20; Fl.
3: 21; 2 Tss. 3: 3; 2 Tm. 1: 12; Eb. 7: 25; Jd. 1: 24); 2) Kristi
över-stepresterliga förbön är en borgen för de troendes ståndaktighet i
helgelse och deras eviga salighet (Jh. 11: 42; 14: 20—24; 17: 2; Eb. 7:
25; 1 Jh. 2: 1; 3) de pånyttföddes ståndaktighet intill änden
innefattas i utkorelsen, med hänsyn till vilken det säges, att alla utvalda
skola komma till Kristus (Jh. 6: 37, 39, 44, 45) samt att av alla dem, som
komma till Kristus, icke en enda skall gå evigt förlorad (Mk. 15: 15,
16; Jh. 3: 36; 5: 24; 10: 27—30; Rm. 8: 28—39; 11: 29; Fl. 1: 6;
2 Tss. 2: 14; 1 Pt. 1: 3—5; Ub. 3: 10).

Jesus och Paulus tala klart i frågan. "I (judar) tron icke, ty I
ären icke ibland mina får. Mina får höra min röst, och jag känner
dem, och de följa mig, och jag giver dem evigt liv (lycksalighet), och
de skola alls icke förgås (förtappas, apollumi) till evig tid (eis ton
aiona), och ingen skall röva (harpazo) dem ur min hand. Min Fader,
som har givit mig dem, är för mer än alla, och ingen kan röva dem ur
min Faders hand. Jag och min Fader äro ett" (Jh. 10: 26—30). "Ty
Gud har sitt namn till ära icke bestämt (etheto) oss (de troende) till
vrede (förtappelse, or gä) utan till förvärvande av frälsning (såteria)
genom Jesus Kristus, som dog för oss, på det att vi skola leva (vara
lycksaliga) i sällskap med honom, vare sig vi äro vakna eller sova"
(1 Tss. 5: 9, 10). "Ty Gud utvalde (heilato) eder (I som nu tron) åt
sig från första början (av evighet) till frälsning (eis såtärian) i
Andens helgelse och tro på sanningen, varför han ock kallade eder genom
vårt evangelium till delaktighet i vår Herre Jesu Kristi härlighet"
(2 Tss. 2: 13, 14). "Gud utvalde (exelexato) oss för sig i Kristus
före världens grundläggning (pro kataboläs kosmou), att vi skulle
vara heliga och oförvitliga inför honom, i kärlek förutbestämmande
(proorisas) oss till barnaskap hos sig genom Jesus Kristus i
överensstämmelse med sin egen viljas välbehag (eudokia), sin egen härliga
nåd (charis) till pris, med vilken vi blivit benådade i den älskade"
(EL 1: 4^6). Pånyttfödelsen pekar rakt på härligheten hos Gud
såsom slutmål.

Mot läran om de pånyttföddes slutliga frälsning såsom viss och
av Gud bestämd hava flera invändningar gjorts, bland vilka må
nämnas:

1. Hon är oförenlig med läran om människans fria vilja. Detta
är lika mycket eller litet händelsen som i fråga om utkorelsen, rättfär-

681

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibgrund/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free