- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
4

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om bibliotekarien och hans arbete. Föredrag vid S. A. B:s andra årsmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det tyckes mig, att man icke bör överdriva dessa anspråk eller överskatta
det arbete man här kan göra. I vilket fall som helst måste man alltid gå
ytterst försiktigt tillväga och icke »vara ute i ogjort väder».

Om gamla fru Y. nu älskar att fördriva sina kvällar i sällskap med fru Carlén,
Onkel Adam eller Anna Wahlenberg, så kan hon väl få det, varför söka bringa
henne till förståelse för Heidenstam eller Strindberg, och om pappa Z. tycker
om äventyrsböcker, en lättläst och spännande lektyr, när han kommer trött från
sitt arbete, så varför skall han icke få den? Naturligtvis kan man blanda bort
korten och lägga fram en äventyrlig reseskildring, om det så faller sig. Det
kan hända, att han fortsätter.

I varje fall måste pekpinnen vara mycket osynlig och föras med stor takt
och urskillning. Vuxna människor vilja ej bliva undervisade. Dem som begära
vårt råd och vår hjälp skola vi så gott vi förstå tillmötesgå utan att pracka på
dem vår egen smak och uppfattning. Man kan ge en del objektiva anvisningar,
de subjektiva uttalandena måste ske med det reserverande: »I mitt tycke.»

Vi känna alla till: »Giv mig en god bok! — En rolig bok! — En god bok
åt mamma, åt pappa! — En kärleksroman åt gumman! — Något skojigt!»
Konsten är att veta vad just mamma A. eller pappa B. menar med »en god bok,
en rolig bok».

Smaken är nu så olika. Mamma A. älskar Runa och Anna Wahlenberg,
mamma B. vill ha mera estetisk spis. Pappa X. skall ha Dan eller Engström,
pappa Y. gillar endast Strindberg eller kanske Cooper och Marryat. Och det
gäller som sagt att hålla reda på allt detta. Det händer, att vi med starkt
eftertryck få veta, att »den här boken tyckte mamma inte alls om». Och vi
kunna avläsa precis hur mamma har sagt. Bättre att få höra: »Jag vill ha en
lika bra bok som denna», eller: »Om fröken vill vara snäll söka ut en bok åt
mig, fröken gör det så bra.»

För den litet blyga, som går där och tittar, kunna vi ju alltid söka vara
till hands, göra oss ett ärende åt det hållet — och ingripa i det psykologiska
ögonblicket, när vederbörande kanske missmodig tänker gå sin väg. Förresten
finnes det ju många tillfällen att rekommendera en bok, t. ex. »Här är en ny
bok», visa fram en bok, som man håller på att ställa upp, en som nyss kommit
tillbaka från ett hemlån. Många äro tacksamma för sådana små vinkar — gjorda
med förstånd.

Ett ännu ömtåligare kapitel är väl, när det blir fråga om att varna för en
del böcker, att avråda någon från att ta en bok, vilken man med visshet vet är
fel bok för den personen. Ibland är det mycket lätt att göra vederbörande
uppmärksam på, att han t. ex. tagit ett mycket vetenskapligt torrt arbete i stället
för ett enbart menat till förströelse. Men det finnes svåra fall — och, som
man vet, har man ju alltid en »svart hylla» för en mognare publik. Här gäller
det att gå tillväga med stor takt — och en smula diplomati.

Bibliotekariens pedagogiska uppgift tyckes mig först och främst bäst utövas
genom ett sorgfälligt och för bibliotekets publik anpassat bokurval, som icke skattar
åt dess kanske alltför enkla smak, men icke heller bjuder den sådant, som får
stå oläst på hyllorna. Därjämte bör man då och då visa fram vad man har
genom utställningar, illustrerade boklistor o. d., laga att det nyaste förvärvet är
lätt tillgängligt och — för barnen — anordna sagostunder och studieklubbar.

Det är på barnen vi i främsta rummet skola inrikta vårt arbete. Av
dem skola vi försöka forma en god bibliotekspublik i hela dess bemärkelse.
För dem skall vårt urval vara allra strängast. En amerikansk bibliotekarie säger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free