Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om bibliotekarien och hans arbete. Föredrag vid S. A. B:s andra årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att man skall laga så, att alla barn före deras 14:de år komme i beröring med
vissa klassiska ungdomsböcker, och att dessa skola finnas i så många felfria väl
och tilltalande bundna exemplar, att något alltid finns till hands.
Barnen kunna vi också lättare direkt påverka, ty de äro mera vana vid att
bli hjälpta. Dock bör man komma ihåg, att de också vilja och böra få välja
sina böcker med ro utan att störas av ovist påträngande. Det berättas om en
alltför nitisk amerikansk barnbibliotekarie, att hon på sitt: »Skall jag icke hjälpa
dig att finna en bok, min lille vän?» — antagligen med en, om också osynlig,
klapp på huvudet — fick till svar: »Jag är inte Er lille vän och jag kan ta
reda på en bok åt mig själv.» — Så hade kanske ej en svensk pojke kommit
sig för att svara, men nog hade han tänkt det.
Vad nu barnbibliotekarien beträffar, så kräves naturligtvis de egenskaper,
som göra henne, eller honom, omtyckt av barnen. Barnbibliotekarier måste
hålla av och förstå barn, icke sänka sig ned till deras ståndpunkt, utan kunna
känna samma glädje som de vid en god och rolig bok avsedd för dem.
Dessutom måste där finnas sinne för rättvisa och förmåga att hålla disciplin.
Denna sistnämnda förmåga får föl resten ej fattas hos någon bibliotekarie.
De många olika elementen äro icke alltid så lätta att komma om säms med.
Lugn är en egenskap, som jag tror måste beaktas. Det finns många anledningar
till misshälligheter med låntagare: icke igenlämnade böcker, förstörda
sådana, man kan ha krävt en låntagare på en bok, som vederbörande anser sig
ha lämnat igen o. s. v. Med lugn kommer man längst, inga stora ord, man
kan ha fel, men i 9 fall av 10 kommer vederbörande tillbaka om en tid och
ber så mycket om ursäkt. Boken låg på en hylla, där han aldrig brukar lägga
lånböcker o. s. v.
Bibliotekarien bör vara praktisk och ha förmåga att göra biblioteket
känt bland allmänheten. Han skall ha blick och intresse för samarbete med
skolor och andra institutioner, som finnas på orten, och kunna se sitt arbete i
sammanhang med allt annat, som bedrives i syfte att sprida kunskap och fostra
människor. Han måste vara fri från partisinne och hava förståelse för olika
människors krav.
Och så ett ord om bibliotekariens ekonomi. Det har ett par gånger framhållits
såsom ideal, att bibliotekarien gjorde sitt arbete utan avlöning och,
om man ser på de arvoden som givas, tyckes det nästan som om detta vore
en mycket allmänt utbredd åsikt. Men nu är förhållandet det, att den som sköter
ett bibliotek lika litet som någon annan kan leva av solsken och vackert väder.
Så enkel och prosaisk tyckes mig frågan vara, och jag vet icke varför vi skola
hölja den i vackra fraser eller varför vi mera än andra måste göra en ursäkt
för, att vi behöva lön för vårt arbete. Min åsikt är, att vi skola ställa våra
fordringar på kallet så, att ingen skall söka sig dit endast för att ha ett arbete
att försörja sig på, men att vi icke heller få göra det till ett yrke, som endast
kan stå öppet för ett fåtal lyckligt lottade, för vilka arbetet är endast en
förströelse. Så skapas ingen god och skicklig kår, så föra vi icke bibliotekssaken
framåt.
Jag vill därmed icke förneka, att det kan finnas undantagsfall, särskilt när
det gäller att väcka förståelse för saken i en oförstående bygd, men detta är
undantag. Det är icke alltid så bra, icke ens för bibliotekets ekonomi, att
anställa en person, därför att man kan få arbetet gratis. En annan bättre
rustad för kallet, men vars ställning ej tillåter honom att göra arbetet för intet,
skulle kanske ordna biblioteket på lämpligare sätt även rent ekonomiskt. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
