Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtgärder för spridande av dansk och norsk originallitteratur i Sverige och svensk i Danmark och Norge. (Diskussion vid S. A. B:s andra årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteratur på originalspråket. Översättningar kan man ingenting bygga på. Dels
beror det ofta pä en tillfällighet, vad som översättes, dels är ju mycket
oöversättligt, t. ex. den mesta lyrik.
I arbetet för ökad ömsesidig spridning av nordisk litteratur böra biblioteken
och särskilt folkbiblioteken, som ju ha rikliga tillfällen att ge den läsande
allmänheten råd och anvisningar, kunna lämna värdefull hjälp. Svenska
folkbibliotek, som sakna dansk-norsk skönlitteratur, böra undersöka, om sådan kan finna
läsare bland deras kunder. Det kan då vara lämpligt att börja med upplagor,
som ha språkliga förklaringar. Ett förträffligt språkligt hjälpmedel har man ju
i Beckmans Dansk-norsk-svensk ordbok (Nst. 1915, pris 3:25). Dessutom
erbjuder Carl Laurins Dansk och norsk läsning (Nst. 1903, pris 3:—) en ypperlig
antologi med språklig och litteraturhistorisk vägledning. I Danmark finns gott
om antologier över svensk litteratur med förträffliga hjälpmedel. Där har man ju
också »en folkelig Vejledning» i V. Rørdams för några år sedan utgivna Svensk
Literatur, en förtjusande liten bok, skada blott att den vanprydes av ett något
fantastiskt handskande med ändelserna i de svenska citaten. För att återgå till
Sverige, så förbereder Modersmålslärarnas förening till utgivning ett häfte
Andersens Eventyr samt Ibsens En folkefiende med inledning och ordförklaringar.
Och Holberg, som alltid varit så populär i Sverige, har man ju i Fahlcrantz’
billighetsupplaga med kommentar och förklaringar av C. R. och Helena Nyblom
(Holberg, Comœdier i urval 1888—90, pris 3:—).
Att dansk-norsk litteratur kan få läsare bland folkbibliotekens publik, vill
jag visa med några siffror här ifrån staden, vars folkbibliotek ha synnerligen
välförsedda samlingar på området. Dicksonska folkbiblioteket, vars hela
bokbestånd vid sista räkningen utgjorde 13,041 band, har ej mindre än 1,000 band
dansk-norsk vitterhet, som flitigt användes. Majornas folkbibliotek har ett
bokbestånd av 3,514 band; av den till 130 band uppgående samlingen dansk-norsk
skönlitteratur u lånades under år 1915 117 band. För Redbergslids folkbibliotek äro
motsvarande siffror 4,500, 140, 72. För Västra Sveriges folkbildningsförbunds
vandringsbibliotek har doktor Aberstén meddelat följande siffror. Biblioteket äger
sedan 1914 10 nummer dansk-norsk skönlitteratur (Holberg, Björnson, Ibsen),
varav 7 nyanskaffades nämnda år. Dessa böcker ha fr. o. m. 1913, då
dansk-norsk litteratur först insattes i biblioteket, varit utlånade härifrån 20 gånger och
på respektive platser, dit bibliotek rekvirerats, sammanlagt lika många gånger.
Doktor Aberstén kommer emellertid, delvis med anledning av det intresse för
saken, som visats av härvarande Nordiska förening, i vars bibliotekskommitté
han medarbetar, att betydligt öka vandringsbibliotekens förråd av dansk-norsk
skönlitteratur.
Något som man ej bör försumma, och det har man på åtskilliga håll ej
heller gjort, är att komplettera bibliotekens vetenskapliga avdelningar med
danska eller norska arbeten i de fall, där svenska framställningar saknas eller äro
underlägsna.
Till sist vill jag i korthet redogöra för de åtgärder att med biblioteken som
hjälpmedel befrämja målet »Nordens andliga och kamratliga enhet», som
vidtagits av den nordiska förening, som i fjol bildades här i staden. Detta
arbete är visserligen ännu i förberedelsens stadium men kan måhända vara av
intresse att lära känna i alla fall.
Redan vid föreningens konstituerande sammanträde väcktes förslag till inrättande
av ett bibliotek. Att grunda något bestående nordiskt bibliotek kunde ej gärna
komma ifråga, så vältörsett som vår stad är i detta avseende. Förutom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
