Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seminariernas bibliotek och deras uppgift. (Diskussion vid S. A. B:s andra årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därigenom att en rektor så intresserar sig för den naturvetenskapliga materielen,
att mycket litet återstår till biblioteket. Å andra sidan kan det ju ha sina
fördelar ur bibliotekets synpunkt att ha en marginal, men på det hela taget vore
det bättre att veta, vad man hade att röra sig med.
Det skulle då bl. a. vara lättare att göra inköpen mera planmässigt. Vid
genomläsning av de förteckningar på nyförvärv, som finnas i seminariernas
årsredogörelser, kan man inte undgå att ibland ställa sig frågande. I viss mån
måste ju åsikterna skifta om böckers lämplighet för ett specialbibliotek som detta.
Men ur principiell synpunkt är det en sak, som jag anser vara oriktig. Det är
inköpet av dyrbara arbeten, t. ex. på 100 kr., som inte kunna beräknas komma
till användning annat än för en enskild lärare. Att biblioteket tillgodoser lärarens
behov och önskningar i fråga om fortsatta studier i sitt ämne är av synnerligen
stor vikt, bl. a. av det skälet att det återverkar på undervisningen vid seminariet.
Men när medlen äro begränsade, är en viss återhållsamhet nödvändig, för att
inte eleverna bara skola få de smulor, som bli över.
Svårigheten att tillgodose dessa eller liknande olika krav, som dock naturligen
inte alltid äro varandra motsatta, finns ju inte endast för seminariebiblioteken,
men det är ett par speciella drag hos dessa, som äro att ta hänsyn till. Eleverna
äro vid inträdet på seminariet tämligen ovana att använda böcker, och man
önskar, att de under dessa fyra år skola lära sig att bedriva studier, d. v. s.
inte endast inlära vissa pensa. Detta har tagit sig uttryck bl. a. i stadgans
bestämmelser om s. k. enskilt arbete, d. v. s. specialisering på något område.
Att alla eleverna skulle komma något längre på den vägen är nog för mycket
begärt, men obestridligt är ett gott bibliotek åtminstone inom de humanistiska
ämnena ett mycket viktigt hjälpmedel. Fördenskull och för att arbetet i övrigt
vid seminariet skall få sin rätta karaktär, bör vid inköp största hänsyn tagas till
elevernas behov.
För elevernas enskilda studiearbete är ett nära samarbete mellan bibliotekarien
och de övriga lärarna nödvändigt. Dessa måste ta kännedom om bibliotekets
möjligheter inom deras fack, ta hänsyn därtill vid utdelande av uppgifter åt
eleverna och hjälpa bibliotekarien att ge dem anvisning på lämplig litteratur och
att vid behov komplettera ifrågavarande avdelning inom biblioteket. Ett resultat
av dylikt samarbete bör bli en ämneskatalog. För seminariets arbete är denna
mycket värdefull. Härvid böra eleverna också kunna hjälpa till. Den bör
hänvisa ej blott till seminariets eget bibliotek utan även till den litteratur, som
för övrigt finns, t. ex. på stadens andra bibliotek. Den bör ha det rent praktiska
syftet att hjälpa eleverna i deras arbete. Man behöver nog inte vara rädd, att
deras själv verksamhet och vana att på egen hand begagna en boksamling genom
detta skulle oförmånligt påverkas.
Denna vana att använda böcker är ju tyvärr inte precis medfödd. Visserligen
erfar man vid arbetet på ett seminariebibliotek ofta den uppmuntran, som ligger
i att biblioteket har trogna kunder, som förstå att dra nytta av dess tillgångar.
Men å andra sidan konstaterar man som vanligt, att det är sorgligt svart att
bibringa bokkultur. Det gäller hanteringen av böckerna, det gäller ordningen
o. s. v. Det behövs ett systematiskt arbete, och det finns ju större möjlighet vid
en läroanstalt att låta kundkretsen åtminstone veta det rätta. Redan innan
eleverna i första klassen få börja begagna biblioteket, kan man använda en
lektion till demonstration, så att de också från början få klart för sig, vad
biblioteket har att bjuda dem. En del försmå sedan ändå hjälpen av olika orsaker.
Av årsredogörelserna att döma ställer sig lånefrekvensen mycket olika vid olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
