- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
12

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seminariernas bibliotek och deras uppgift. (Diskussion vid S. A. B:s andra årsmöte.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

seminarier, t. ex. vid ett seminarium 2 1/2 bok, vid ett annat 25 böcker i medeltal
pr elev och läsår. Utom på själva boksamlingen beror detta i mycket hög grad
på de yttre anordningarna. Vid Göteborgs seminarium har en klass 2 trappor
upp att gå från sitt klassrum för att komma till biblioteket, och denna klass har
alltid minsta antalet lån. Detta är egentligen löjligt, men ur flera synpunkter är
det en given fördel, att biblioteket ligger mycket lätt tillgängligt för lärare och
elever, varför man får hoppas, att detta inte förbises vid nybyggnader. Vid
en del seminarier finnas för närvarande inga lokaler alls för biblioteket, utan
böckerna äro placerade i skåp eller hyllor, som kanske t. o. m. stå i olika rum.
Man har försökt att låta eleverna använda kollegierummet på e. m. som läsrum,
men det befanns, som det heter i en årsredogörelse, att »eleverna på grund av
den starka arbetsbelastningen i rätt ringa utsträckning kunde begagna sig av
dessa tillfällen». Man tar säkerligen inte fel, om man anser detta vara en
förskönande omskrivning. Ett läsrum, där eleven känner sig som fri studerande,
är naturligtvis nödvändigt vid alla seminarier. Bäst är, om eleverna liksom
lärarna kunna ständigt ha tillgång till hela biblioteket, ej endast till en
referensavdelning, och att de kunna få boklån dagligen. Men en sådan anordning
kräver hjälp av eleverna själva. Deras tid är emellertid under de fyra åren vid
seminariet strängt upptagen, så att detta deras hjälparbete är svårt att ordna.

Emellertid har man ju avsett, att seminariets elever inte blott för egen del
under studietiden skola begagna bibliotek, utan de skola intresseras för
bibliotekssaken och göras skickliga att sköta ett skolbibliotek åtminstone. Härför åligger
det bl. a. läraren i modersmålet att lämna en orientering i barn- och
ungdomslitteraturen. I den nya stadgan föreskrives även en kort kurs i biblioteksskötsel
i fjärde klassen på tid utom timplanen. Det framgår av årsredogörelserna, att
denna kurs i regel givits på vårterminen och förmodligen då vid slutet av denna.
Detta är ur flera synpunkter olämpligt. Elevernas tid är strax före folkskollärarexamen
strängt upptagen. Redan därför bör den förläggas till höstterminen, och
helst tidigt, därför att då kunna eleverna få något mera tillfälle att under året
praktiskt använda de givna anvisningarna. Hur pass fullständig denna kurs skall
kunna göras, i fråga om den teoretiska delen och i fråga, om de praktiska
övningarna, beror på bibliotekariens intresse och förmåga. Åtminstone. många
bibliotekarier ha stark känsla av att deras kompetens att handleda eleverna på detta
område är mycket ringa. Det kan visserligen inte vara fråga om att göra
eleverna i detalj hemmastadda i den moderna bibliotekstekniken, i olika
klassificeringssystem o. s. v., men bibliotekarien bör åtminstone kunna ha seminariets
bibliotek föredömligt ordnat. Givetvis gör han emellertid omedelbart den
erfarenheten, att det inte är en lätt sak att göra sin plikt härvidlag, samtidigt som
han har sin övriga tjänstgöring att sköta. Det ena måste bli lidande, åtminstone
under bibliotekets grundläggningsår. Och mycket arbete är t. o. m. bortkastad
möda, därför att vi seminariebibliotekarier i allmänhet ännu inte ha nödig
kompetens.

Seminarieadj. Elisabet Eurén framhöll behovet av en kurs i biblioteksteknik
för seminariernas bibliotekarier. Därefter meddelade hon en del
erfarenheter från arbetet i Stockholms folkskoleseminariums bibliotek. Med
fördel hade man använt metoden att låta eleverna hjälpa till i biblioteket. Varje
vecka hade en elev i första klassen och en i studentavdelningen av fjärde
klassen fått tjänstgöra som »amanuenser». De förra fingo hand om själva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free