- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
27

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åtskilliga av dessa »fel» torde emellertid kunna försvaras. S. 20, 25 o. s. v. hänvisar förf. till
en språklära (en lärobok), vars namn icke nämnes. Hon åsyftar sitt arbete, »Det svenska
språkets byggnad» (jfr Bibl.-bl. 1916, s. 179), som naturligtvis bort citeras på vanligt sätt.         T. H.

Sahlgren, Jöran. Vad skall villan heta? Några råd för jord- och
villaägare. Gle. 1916. 54 s. Ill. 1:50.

Det smakfullt utstyrda häftet omfattar fem kapitel, av vilka i synnerhet det första »Moderna
ortnamn» och de båda sista »Namnändringar» och »Anvisningar på nya villanamn» innehålla
många värdefulla upplysningar och anvisningar, som vittna om författarens sunda omdöme och
stora insikter på ortnamnsforskningens område. Framställningen är ledig och allmänfattlig. —
I kapitlen 2 och 3 har förf. angripit vissa uttalanden om ortnamnsgivmng av prof. Noreen och
lic. Nordenstreng.         T. H.

F. Litteraturhistoria.


Jfr nedan arbetena om Fröding på J.

Lidforss, Bengt. Ur Bengt Lidforss’ kvarlåtenskap. Litterära uppsatser
och recensioner. 2 uppl. Framt. 1916. 268 s. (Omsl.-titel: Litteraturkritik.) 3:—.

Till sin vetenskapliga utbildning var Bengt Lidforss som bekant botanist; men vid sidan
av sin verksamhet som naturforskare utövade han även ett betydande författarskap på andra
områden, särskilt litteraturkritikens. Tack vare sin ovanliga begåvning och sin skarpa blick
lyckades han även här åstadkomma saker av mindre vanligt intresse, om också hans omdömen i
allmänhet minst av allt kunna kallas objektiva. Vid bedömandet av litteratur utgick han fullt
medvetet och med den största konsekvens från sin egen starkt radikala allmänaskådning och
värdesatte därefter de verk, som han hade under sina ögon. Ett genomgående drag i hans
kritik är även hans markerade antisemitism, som kom honom att gång efter annan rikta skarpa
angrepp mot Oscar Levertin och den riktning, som han rtpresenteiade. Den som läser
Lidforss’ kritik bör ständigt erinra sig, att vad han läser mindre är kritik än polemik, och de av
författaren fällda omdömena kunna därför icke göra anspråk på att godsagas som giltiga eller
rättvisa.

I den essaysamling, varom här är fråga, finnas samlade en hel del uppsatser av större eller
mindre omfång, berörande olika författare och olika arbeten. Med stark sympati behandlar
Lidforss bland annat en del skånska skalder — han lägger över huvud taget en mycket stor vikt
på skillnaden mellan Skåne och det han kallar Uppsverige och den uppsvenska kritiken —,
särskilt Vilhelm Ekelund och Anders Österling. Mindre väl behandlar han däremot
Heidenstam, vilken liksom även flera andra av de mera framträdande diktarna från sekelskiftet får
uppbära ganska hårda hi gg. För den sedermera till andra åskådningar omvände proletärpoeten
Leon Larsson hyser han stor beundran, och David Sprengels essayer liksom även hans bok
Från det moderna Danmark möter han med varmt erkännande. En uppsats, som kan påräkna
särskilt intresse, är den 1895 skrivna studien över Strindberg som naturforskare. Lidforss
uppvisar här med den kritiskt anlagde vetenskapsmannens säkra överlägsenhet, hur löslig,
förvirrad och osammanhängande hela den strindbergska s. k. naturforskningen är och påpekar, att
Strindbergs många hypoteser i regel vilade på den mest fullständiga obekant kap med även de
enklaste naturvetenskapliga fakta. För vidare belysning av förhållandet mellan Strindberg och
Lidforss kan jämföras Adolf Paul, Strindbergsminnen och brev, Sthlm 1915, kap. 9, där just
Lidforss’ omdöme om Strindbergs naturvetenskapliga fantasterier beröras (Jfr Bibl.-bl. 1916,
s. 137.)

Som helhet sett har L:s bok betydelse väsentligen för större bibliotek, som lägga an på
att med något så när stor fullständighet samla de senare årens litteraturkritiska produktion.
För bibliotek med mera begränsade möjligheter torde den däremot knappast lämpa sig.         O. W—n.

Söderhjelm, Werner. Utklipp om böcker. A. B. 1916. 379 s. 6:50.

Prof. Werner Söderhjelm har länge varit flitigt verksam som kritiker av modern litteratur;
med särskild förkärlek har han härvid — helt naurligt, då man erinrar sig hans allmänna
studieriktning — fäst sig vid den franska litteraturen, men även både tysk och svensk diktning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free