Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
germanska rasens kraft och livsduglighet, en ung folkpsyke under bildning. I sitt försök att för oss
klargöra, vad Tyskland är och vill, genomtränges förf. till den grad av det tyska livet, att han
känner som en tysk. Han gläder sig över att vårt folk är av samma ras, fast vi varit
försumliga i odlingen av några av dess viktigaste egenskaper, och han intar uteslutande krtisk
position mot dess fiender. Men inför krigets meningslösa grymhet mot människorna tvingas han
till sist att, utan undantag åt något håll, medgiva, att den måttlösa olyckans orsak endast varit
maktlystnad. Själva händelsen i boken intar en sekundär plats och går huvudsakligen ut på
att lämna ett efterföljansvärt exempel att från världsmedlidandets synpunkt mäta den privata
smärtan. Stilen är i hög grad impulsiv och medryckande. Boken är raskt skriven utan onödiga
fyllnadsord. Allt går undan, och ända finns tid till uttrycksfull bildformning. Det är rörelse
och skildring i orden och vid vissa tillfällen fördjupar sig berättelsen i gripande dramatiska
och patetiska episoder. S. S—n.
Berger, Henning. Gulaschbaronerna. 8 uppl. A. B. 1916. 397 s. 5:50.
Henning Berger skildrar i sin nya roman den ökända tidstyp (eller kanske man rättare
bör säga krigstyp), som av den köpenhamnska humorn fått namnet »gulaschbaron». Han ger
oss några praktexemplar av dessa näringslivets hyenor och affärsvärldens marodörer, som,
uppskjutna ur samhällets dy och fostrade i en miljö av skrämmande moralisk och intellektuell
ovederhäftighet, genom fräcka och bedrägliga kupper, som lagen icke kan komma åt, hösta in
rikedomar på andras bekostnad och ruin, för att sedan låta dukaterna rulla och
champagnekorkarna smälla och med grova nävar och sinnen till och med göra inbrott hos den
njutningskultur, som endast tillkommer elitandar. Dessa svindlares personer och privatliv äro återgivna
av en skarpsynt och träffsäker iakttagelse. Någon tillfredsställande åskådning och förklaring
av de manipulationer och transaktioner, som borde bilda själva nervsystemet i kompositionen
och utgöra utgångspunkten för satiren, får man däremot ej, och boken kan som helhet icke
räknas till Bergers betydande. Värdefullast däri är en ypperlig skildring av Köpenhamns
gatu- och restaurangliv med dess material av människor, impulsiva livsrörelse, feberaktiga oro, brådska
och hets, sanslösa njutningstörst, brutalitet och skrän, artificiella glans och fåfänglighet. S. S—n.
Bergh, Augusta Katarina [f. von Rosen]. Från förgången tid. A. B. 1916. 134 s. 3:50.
Genom bleka konturer och svaga färger framskymtar bland personteckningar herrgårdslivets
— i Skåne (Spannarp), i Östergötland och Småland — intressen och vanor under forna tider,
och däribland iakttar man med glädje den stämning, som trädgårdarnas blommor och frukter
förlänade åt hemlivets vardagar såväl som festdagar. E. N.
Lundberg-Nyblom, Ellen. Astrid Rönne; roman. Nst. 1915. 430 s. 6:50.
Med skarp psykologisk blick har förf. uppfattat de gestalter hon tecknar, och det är i denna
digra roman ett icke ringa antal. Man följer med intresse framställningen av den unga
hjältinnans, Astrid Rönnes, utveckling. Berättelsen skrider fram såsom en bred jämn flod utan
några språng. Bäst äro de kvinnliga gestalterna tecknade. På ett eller annat ställe är läsaren
nog hågad att sätta ett frågetecken beträffande det sannolika i händelseförloppet. Att en ung
flicka skulle av ren trötthet nästan i distraktion svara det avgörande ja till en man, under det
hon älskar en annan, fast denne för tillfället är stadd på resa, detta är något som väl blott
förekommer i böcker. På det hela taget är boken väl skriven och underhållande. E. G.
Smith, Ejnar. Britt-Marie Colstrup. Roman. 8 uppl. Å. & Å. 1916. 226 s. 3:50.
»Britt-Marie Colstrup», som liksom en tidigare roman av samma förf., »Rönnerkrantzarnes
stad», är lokaliserad till Strömstad, förf:s släktstad, är i sin första grundläggning en bred
romankomposition, som för fram och binder samman en flerfald människoöden. Det är en hel
släkt, som skildras generationsvis, och förf:s ledande tanke är att visa, att den på grund av
inre betingelser är dömd till undergång. Bäst är otvivelaktigt första delen, som ger oss
Britt-Maries barndom och ett perspektiv av förhistorien. Med fasta och klara penseldrag målas här
en vidsträckt miljö, som med levande åskådlighet träder inför våra ögon. Framställningen av
människorna är icke särskilt psykologiskt fördjupad, men verkligt konkret och bestämmer var
person med ganska pregnanta drag. Atmosfären kring dessa människor, den sällskapliga och
andliga förbindelsen dem emellan, verkar också sannolik. Romanens senare avdelning, där
huvudintresset inriktas på ett personligt öde, som samtidigt är symboliskt för släkten, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
