Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Modern tysk bokkonst. ett eftermäle till den tyska bokutställningen i Stockholm 8 okt.—12 nov. 1916
- Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
halft privata tryckerier sådana som den av William Morris startade Kelmscott-Press
1890—96, the Doves Press, Ashendene m. fl. omkring sekelslutet utsände
talrika alster av ännu oöverträffad typografisk och dekorativ skönhet, vilka
hastigt spredos runt jordklotets gamla och nya kulturländer och överallt verkade
eggande och befruktande på den inhemska bokkonsten. Att emellertid denna
för Tysklands vidkommande nått en självständig och glänsande utveckling, framgick
med all evidens av den tyska bokutställningen härstädes. Stanislaus Grönfeldt.
SMÅLANDSLITTERATUR.
I. KRONOBERGS OCH JÖNKÖPINGS LÄN.
[1]
De tidigaste skrifter, som hava Småland till ämne och söka giva en — om
än ganska ytlig — skildring av landskapet, äro några latinska orationer
från 1600-talet, hållna vid akademierna i Greifswald (Laurentius Erici
Wallerius från Öland 1618), i Uppsala (Petrus Petri Slettho-Gizæus från
Slätthög 1633), i Dorpat (Jonas Nicolai Bringander 1646) och i Åbo (Wilhelmus
Petri Graanberg 1671) samt vid Strängnäs gymnasium (Ericus Olai från
Kalmar 1647). Även Växjö, Jönköping och Visingsö hava, som nedan kommer att
närmare omnämnas vid de särskilda orterna, under 1600-talet blivit föremål för
ståtliga latinska vältalighetsprov. I allmänhet hava dessa tal hållits »för övnings
skull», för att visa att vederbörande författare behärskade det latinska språket i
tal och skrift, och de synas i regel gjorda efter en viss schablon. Stoltheten över
hembygden hörde nog också till stilen, fastän man ej har någon anledning att
förmoda, att inte smålandsstudenten uttalar sitt hjärtas mening, när han
berömmer hembygdens »välgörande luft», landets rikedom på boskap och villebråd,
invånarnas krigiska tapperhet o. s. v.
De geografiska uppgifter som meddelas äro merendels utan någon större
betydelse, om också någon enstaka notis möjligen kan vara av intresse.
I senare delen av 1600-talet började den isländska sagolitteraturen bli föremål
för svensk forskning, och bland de sagor, som tidigast utgåvos i Sverige, var
också en, som kom att få en mycket stor betydelse för behandlingen av
Smålands äldre historia. Det var den 1672 av Verelius med svensk översättning
utgivna Hervararsagan. Genom att låta sagans »Bolmr» motsvaras i den svenska
texten av »i Småland på then öen, som heter Bolm», d. v. s. Bolmsö i sjön Bolmen,
skaffar Verelius åt Finnveden en rad sagofrejdade hövdingar. Ytterligare utsikter
till landvinningar för Smålands fornhistoria öppnade han genom att i Småland
[1] Här äro även upptagna skrifter om Småland i allmänhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0086.html
