Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lokalisera sagans »Reidgotaland». Wieselgren, som visserligen har en annan teori
om Reidgotaland, säger att »Hervararsagan är för Virdarike (d. v. s. det
småländska väldet) vad Ynglingasagan är för Svearike», den förnämsta källan för
dess sagohistoria, och i den 1914 utgivna Ny Smålands beskrivning har t. o. m.
en författare sökt med lekmannens djärvhet i etymologier uppvisa, att
Hervarar-sagan lever kvar i ortnamnen vid Bolmen.
Det under senare delen av 1600-talet i Sverige med starkt intresse upptagna
arbetet för samlandet och bevarandet av landets forntida minnen fick i Småland
en ivrig befrämjare i regementskvartermästaren Peter Rudebeck (f. 1660, d. 1709),
en brorson till Olof Rudbeck d. ä., och i sina fantastiska och okritiska historiska
konstruktioner påminnande om sin berömde släkting. Boende på Huseby i
Skatelövs på fornminnen rika bygd, har han i ett arbete, med titeln Småländska
antiquiteter (författat efter 1696), på grundvalen av fornminnesmärken, småländska
sagor, sägner och gamla visor, allehanda falska ortnamnshärledningar, isländska
sagor o. s. v. byggt upp Smålands och särskilt Skatelövstraktens fornhistoria,
utan att bekymra sig om »det en part idioter lara så endels icke tro detta vara,
som merendels förtryta, at Småland i så herliga gjerningar och ljufliga antiquiteter
många andra landskap vida övergår». Arbetet har aldrig tryckts i sin helhet,[1]
endast vissa delar därav finnas återgivna i R. Dybecks tidskrift Runa, h. 3 o. 4
(1843). Rudebecks funderingar ha emellertid det oaktat kommit att spela en
synnerligen stor roli i litteraturen om Småland. De i Dahlbergs Svecia antiqua
et hodierna förekommande planscherna »Bråvalla hed» (trakten vid sjöarna Åsnen
och Salen) och den »urgamla och från äldsta tider frejdade staden Troja»
(»Hönshylte skans» i Almundsryd) grunda sig huvudsakligen på Peter Rudebecks
»forskningar» och meddelanden.[2] På »Bråvalla hed» finnes ej blott Bråvallaslaget utan
också Bländasägnen »kartlagd», och hela den senare sägnen i dess gängse form
går med all sannolikhet likaledes tillbaka till Peter Rudebeck. Vad »det
småländska Troja» angår, så har det givit anledning till många lärda och
vittsvävande fantasier, bl. a. hos Wieselgren (Ny Smålands beskrifning) och Almquist
(Tre fruar i Småland). För vår kännedom om folkets tro och diktning, seder
och bruk i forna tiders Småland har Rudebecks Småländska antiquiteter ett givet
intresse, om det också ibland kan vara tveksamt, vad som är dikt och gissning
av honom själv eller grundar sig på folklig tradition.[3]
Litteraturen om Småland, vilken, som vi sett, varit ganska sparsam under
1600-talet, ökas betydligt under det följande århundradet och får efter hand en
annan karaktär och större värde. Det är inte längre huvudsakligen vältalighetsprov
eller okritiska sammanställningar av forntida sägner. I fråga om samtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
