Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smålandslitteratur. I. Kronobergs och Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gör man noggrannare och planmässigare iakttagelser, och i de historiska
framställningarna lägger man större vikt än förr vid insamlandet av
förstahandsmaterial. Karakteristiskt för frihetstiden med dess starka reformiver på det
ekonomiska området är också, att man i den topografiska litteraturen börjar ägna en
särskilt stor uppmärksamhet åt näringslivets tillstånd och åt medlen att
upphjälpa detta.[1]
Det stora namnet under 1700-talet även på ortsbeskrivningens område är
Linné. Men egendomligt nog har han, som dock var varmt fästad vid sin
småländska hembygd, aldrig lärt känna mer än en högst obetydlig del av denna.
Han säger själv i de målande sidor han skrivit om »Smålands naturalhistoria»
i Rogbergs Smålands beskrivning: »Jag måste beklaga, att jag är lynx foris,
talpa domi», att han bättre kände till långt avlägsna länder än sitt eget
fädernelandskap, »det jag måste lämna förr än jag rätt blev vaken och fick skudda
sömnen utur ögonen». Det som i Linnés arbeten finnes skrivet rörande Småland
och som är av allmännare intresse, har av Axel Ramm samlats i en liten skrift,
som utgavs vid Linné-jubileet 1907, under titeln Linné om Småland; några
utdrag ur hans skrifter (88 s., pris 1:50).
Från senare delen av 1700-talet har man det första utförligare arbetet om
Småland: kyrkoherde Samuel Rogbergs Historisk beskrifning om Småland i gemen,
i synnerhet Kronobergs och Jönköpings lähner; vidare utförd av Eric Ruda
(1770, 1035 s.). I många år hade Rogberg arbetat på denna beskrivning, gjort
utdrag ur Växjö domkapitels protokoll och samlat in meddelanden från
prästerskapet.[2] Varken han eller hans fortsättare, pastor Ruda, fick dock lägga sista
hand vid verket, och det skick, vari detta nu föreligger, har givit anledning till
mycket skarp kritik. Man har påvisat en mängd felaktigheter i årtal och namn,
felaktigheter, som dock, enligt vad Wieselgren konstaterat vid jämförelse med de
rogbergska originalmanuskripten på Växjö stiftsbibliotek, bero på dem, som haft
om hand arbetets utgivande efter Rogbergs död.
Det synes ha varit undervisningsväsendets, prästerskapets och kyrkornas historia,
som från början var Rogbergs huvudintresse, men planen kom att vidgas, och
arbetet innehåller vid sidan av prästserier och läroverkshistorier en hel del
uppgifter om församlingarnas naturbeskaffenhet och hushållning, om gårdarna och
deras ägare, om runminnesmärken o. s. v. Med en viss nykter förståndighet tar
Rogberg avstånd från Rudebecks trojanska funderingar och från hans och andras
försök att utforska ursprunget till vissa orters namn, »för våra hävdatecknare en
så onödig som osäker undersökning».
Rogbergs Smålands-beskrivning har trots de anmärkta bristerna alltjämt värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
