Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studiecirklarnas genombrottsår i det svenska folkbildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att det allmänna självbildningsintresset i Sverige väl behövde det stod, som
sambandet med en stora folklager sammanknytande och av hänförelse buren social
idé kunde skänka.
Dessa synpunkter var åtminstone jag så »besatt» av, att jag ganska litet vårdade
mig om att tränga djupare in i motsidans skäl för sin uppfattning. Det är för
övrigt rätt förklarligt, om än inte försvarligt, att representanterna för nya,
livsdugliga riktningar på olika områden äro misstänksamma mot även en varsam
kritik, i synnerhet från auktoritativt håll, enär denna lätt kan tänkas stjälpa eller
avsevärt försena den ännu trevande utvecklingen av företaget. Därför var min
hetsighet vid nästa allmänna folkbildningsmöte, 1910, ännu större emot den om
Danmarks folkbiblioteksväsen så högt förtjänte prof. Steenberg, då han på grund
av sina erfarenheter varnade för statsanslag till nykterhets- och andra sociala
föreningars bibliotek.
Emellertid var risken för studiecirkelbibliotekens hämmande redan då
övervunnen — fastän jag inte kunde ha riktigt reda på den saken. Dr Valfrid
Palmgren, som fick utredningen av folkbibliotekens organisation om hand, var nämligen
redan vid detta möte övertygad om studiecirklarnas betydelse och infogade dem
genom sitt förslag organiskt i det svenska folkbibliotekssystemet. För övrigt ställde
sig mötet solidariskt med studiecirkelverksamhetens krav på erkännande och
understöd av statsmakterna jämsides med föreläsningsföreningarnas och de allmänna
biblioteksföreningarnas.
Tydligen hade de tre åren mellan mötena varit avgörande för studiecirklarnas
genombrott och befästande. Den ton, som anslogs i mitt inledningsföredrag
till diskussionen om folkbibliotekens statsanslag, var också en helt annan än på
1907 års möte. Kand. Hirschs åsikter gingo nu i mångt och mycket igen i mina
förslag till samarbete mellan de allmänna biblioteken och föreningarnas
studiecirkelbibliotek, och efter ytterligare fem år, vid biblioteksmötet i Lund, hade
riktlinjerna för ett framtida infogande av studiecirkelbiblioteken i ett bibliotekssystem
med det kommunala biblioteket som centrum böjt sig samman på ett sådant sätt,
att både förste bibliotekskonsulenten och prof. Steenberg funno de gamla
svårigheterna i stort sett övervunna genom den utveckling verksamheten tycks kunna ta
efter den nya bibliotekslagens genomförande och tillämpning. Och den glädjen
ha studiecirklarnas representanter också haft, att både i Danmark och Norge,
vilka i fråga om biblioteksverksamheten före vår nya bibliotekslag stodo långt
framom vårt land, ett nog så varmt erkännande kommit studiecirklarna till del
från bibliotekshåll för den andel de haft i vår folkbiblioteksverksamhets inhämtande
av dessa länders försprång.
Den av kand. Hirsch 1907 framförda anmärkningen mot studiecirklarna för
att de inte kunde omfatta hela folket utan uteslöte stora delar av medelklassen,
lade jag då till handlingarna med följande mera betecknande än tillmötesgående
vändning: »Men om de av mig framlagda synpunkterna äro riktiga och således
angiva de bästa vägarna för underklassens självbildningsarbete, så har denna klass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
