Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studiecirklarnas genombrottsår i det svenska folkbildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bearbetandet av dr Valfrid Palmgrens förslag till vårt folkbiblioteksväsens omdaning
utförde sitt arbete, var det också otvivelaktigt till stor del på grund av hans
auktoritet, som de sakkunniga kunde ena sig om hennes förslag, där studiecirklarna
i folkbibliotekshänseende principiellt jämställdes med de kommunala biblioteken
och fingo sig en obruten utveckling tillförsäkrad genom statens ekonomiska understöd.
Med vart år, som sedan gått, har Knut Kjellberg fått bevittna en utveckling
i studiecirklarnas arbete, som han redan från begynnelsen velat ha snabbare och
målmedvetnare än denna rörelses officiella representanter ansett möjligt att
genomföra. Och just nu stå studiecirklarna i det hänseendet inför ett andra
genombrott, markerat främst genom Arbetarnas bildningsförbunds framträdande och den
läggning studiecirklarnas tidskrift Bokstugan redan från början erhållit.
Knut Kjellberg antydde redan från början, att studiecirklarna för att göra
skäl för namnet borde mera energiskt, åtminstone tidvis, koncentrera sig omkring
bestämda studieuppgifter. Därför behövde studiecirkelns karaktär av kamrat- och
sällskapsklubb inte uppgivas. De ledande krafterna i Arbetarnas bildningsförbund,
Rickard Sandler och Yngve Hugo, voro från början inne på samma idé och
experimenterade med stadiecirklar vid Brunnsviks folkhögskola. I fjol bildade
Knut Kjellberg sin första studiecirkel av unga arbetare i Stockholm omkring
Langes Materialismens historia (se »Studiecirklarna» n:r 5, 1916) med ett
synnerligen gott resultat, och i år har han i gång en ny studiecirkel i biologi
i Arbetareinstitutet.
Bokstugan har en särskild avdelning »Studiecirkelverksamheten», som innehåller
uppslag för cirklarna i deras arbete, och som väl kommer att i mångt och
mycket fördjupa och utvidga detta. Ett synnerligen värdefullt bidrag har prof.
Kjellberg skänkt tidskriftens första årgång genom att där införa ett urval av
sina föreläsningar, i vilka studiecirklarna ha en rikedom av uppslag för sina
diskussioner och sitt arbete i övrigt.
Det allmänna svenska folkbildningsarbetet är på alla håll knutet till Knut
Kjellbergs person. Betecknande nog nämnes emellertid hans namn ganska sällan.
De närmast initierade veta ju att han är med — och det synnerligen intensivt —
så snart namnen Arbetareinstitutet, Folkbildningsförbundet och föreläsningsrörelsen
komma upp, men det många gånger större antal svenska medborgare, som ha
gagn och glädje av dessa bildningsföretag, ha ganska litet reda på i hur hög grad
Knut Kjellberg är den personliga själen i dem alla. Han trivs bäst med att ha
det på det viset. Det blir väl på samma sätt med hans insats i studiecirklarna.
Men vi, som varit med om dessas utveckling från begynnelsen, känna en stor
och god trygghet i den mån vårt folkbildningsarbetes främste man med sin nobla
och flärdfria personlighets allt starkare insats binder sig samman med denna
löftesrika folkrörelses utveckling. Oscar Olsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
