Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionshistorien i folkbildningsarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grekisk-romerska och den germanska kyrkans kristendom blivit så olika.
Kulturutvecklingen har också gestaltat sig olika, och de skilda andliga strömningarna ha
satt sin frukt på fromhetslivets område. Man kan ju avläsa denna sak på den
grundväsentliga skillnaden mellan upplysningstidens religiositet och den heliga
allianstidens.
Man kan vidare giva akt på, vilken inverkan den moderna världsbildens
utformande utövat på den europeiska religiositeten. Dess inflytande beror därpå
att de religiösa känslostämningarna alltid finna sina stödjepunkter hos den
världsbild, som tanken utformat åt sig. Det är därför alldeles självklart, att när
föreställningen om en begränsad värld med jorden till sin medelpunkt ersatts av
idén om ett oändligt världsallt, där jorden blivit ett litet stoftgrand i den
gränslösa rymden, så måste detta tillbakaverka på fromhetslivet. Den religiösa kris,
som vår tid genomgår, består i att religiositeten håller på att lösgöras från den
gamla världsbilden och ackommodera sig efter den nya. Den forna
lärobyggnaden förvittrar långsamt men obönhörligt; processen har fortgått från
renässansens dagar till nu och är ännu på långt när icke avslutad. Det är i grund
och botten den djupaste omvälvning på det religiösa livet, som mänskligheten
upplevt. Att söka hejda eller förhindra den är lika lönlöst som att försöka
föra mänskligheten tillbaks till stenålderns kulturliv.
Redan studiet av kristendomens uppkomst och historia tvingar således fram
en undersökning av åtskilliga utomkristna religionsformer. Man kan emellertid
icke begränsa studiet till de religioner, som stå i direkt samband med den
europeiska kulturutvecklingen, därest man vill göra allvar av bildningskravet. Söker
man så skarpt som möjligt analysera fram religionens väsen, måste man
jämföra den typ, som ligger en själv närmast, med andra, som bringat religiositeten
till en kanske lika karakteristisk men icke förty från kristendomen starkt
avvikande utformning. Vi måste vänta att finna dylika för fromhetslivets natur
belysande religionsformer framför allt i de stora världsreligionerna. Just deras
stora utbredning visar, att de på ett klassiskt sätt givit uttryck åt det
människorna i religionen söka uttryck för.
Även ur en annan synpunkt tvingas vi att ägna dessa främmande
världsreligioner vår uppmärksamhet. Utan kännedom om dessa religioner skola vi
aldrig vara i stånd att inifrån begripa de folk, som omfatta dem. Och
oförmågan att förstå dem skulle vara ödesdiger för oss. Den ökade samfärdseln
mellan jordens alla folk har gjort dem i ständigt stigande grad beroende av
varandra. Allt som tilldrager sig på en punkt av jorden, sträcker i våra dagar
sina verkningar till alla världshandelns och, vilket i grunden är samma sak, till
alla kulturens och politikens centra i hela världen. Självbevarelseinstinkten
nödgar oss att följa med allt viktigt, som timar icke blott i de länder, den vita
rasen befolkat, utan också i Kina, Japan och Indien.
Av denna anledning måste vi ägna uppmärksamhet åt japanernas nationella
gudsdyrkan, åt Kinas egendomliga livsåskådningar och åt Indiens religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
