Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Knut Kjellberg. På femtioårsdagen
- Om Bengt Skyttes planerade universal-universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OM BENGT SKYTTES PLANERADE
UNIVERSAL-UNIVERSITET.
Tid efter annan har det inträffat, att världspressen vetat berätta, hurusom i
någon fantasifull mans hjärna den tanken upprunnit, att man på ett oanat
sätt skulle kunna främja vetenskapens framsteg genom att grunda ett
samhälle uteslutande avsett för forskare och vetenskapsidkare, en de lärdes stad.
Senast för några år sedan lancerades från amerikanskt håll en plan i denna
riktning. I den diskussion, som därav föranleddes, fann man i allmänhet tanken
rätt excentrisk, och meningarna om dess utförbarhet voro påtagligen delade, men
om en sak tycktes man allmänt vara ense: om det högst originella i förslaget,
som man tydligen ansåg stå utan varje motstycke.
Under sådana förhållanden kan det möjligen vara skäl att erinra därom, att
denna tanke ingalunda är vare sig ny eller enastående. Bortsett från åtskilliga
andra mer och mindre likartade projekt från vitt skilda tider, framlades en detaljerad
plan i just samma syfte av en svensk man redan på 1600-talet. Och detta
förslag, som av sin upphovsman, riksrådet friherre Bengt Skytte, underställdes
den Store kurfursten, Fredrik Wilhelm av Brandenburg, torde därtill genom det
intresse, det väckte hos denne furste, ha stått sitt förverkligande närmare än
något annat försök i samma riktning.
Förklarligt nog har denna episod i bildnings- och lärdomshistorien väckt
mycken uppmärksamhet i Tyskland, där den mer och mindre utförligt behandlats
av en hel rad av forskare som J. C. C. Oelrichs[1] (1751), J. P. Erman[2] (1792),
P. Kleinert[3] (1889), H. Landwehr[4] (1894), C. Varrentrapp[5] (1894) och nu
senast Fritz Arnheim[6] (1908 och 1911) och även, ehuru mera i förbigående,
berörts av en Aug. Boeckh (1852), en J. G. Droysen (1872), en Adolf Harnack (1900)
o. a. Då däremot det, som inför svensk läsekrets meddelats i ämnet, huvudsakligen
torde inskränka sig till några magra notiser hos Fryxell, kunna måhända några
uppgifter, sammanställda i första hand efter nämnda källor, påräkna något intresse.
Välbekant torde vara, att Bengt Skytte som politisk personlighet ej äger
något tilltalande eftermäle i vår svenska historia. Det inslag av obeständighet,
oro och äventyrlighet, som obestridligt framträder i hans karaktär, förde ju honom
[1] Commentationes historico-literariae . . . (Berolini 1751).
[2] Sur le projet d’une ville savante dans le Brandenbourg (Berl. 1792).
[3] Zur christlichen Kultus- u. Kulturgeschichte (Berl. 1889), s. 131 ff., 299 ff.
[4] Die Kirchenpolitik Friedrich Wilhelms des Grossen Kurfursten (Berl. 1894), s. 317 ff., 345 ff.
[5] Der Grosse Kurfürst und die Universitäten (Strassburg 1894), s. 19 f., 38.
[6] Freiherr Benedikt Skytte (1614—1683). der Urheber des Planes einer brandenburgischen
»Universal-Universität der Völker, Wissenschaften u. Künste» (i Beiträge zur brandenburg, u.
preuss. Gesch., Lpz. 1908, s. 65—99); Die Universal-Universität des Grossen Kurfürsten u. ihre
geistigen Urheber (i Monatshefte der Comenius-Gesellschaft, Bd 20 (1911), s. 19—35).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0165.html
