Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Bengt Skyttes planerade universal-universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också från maktställningen som en av Kristinas gunstlingar till anklagelsen för
delaktighet i Messeniernas högmålsbrott och lockade honom senare (1664) att till
förmån för den från förmyndareregeringen utestängde hertig Adolf Johan
vedervåga ett intrigspel, som snart nog ledde till hans eget fall Emellertid är det
möjligt, att Skytte blivit något ensidigt bedömd. Fryxell, som ju gärna förenklar
det komplicerade, har använt sina mörkaste färger för att utmåla honom som
en typisk vinglare, en samvetslös intrigör, och hans framställning — som
mestadels ordagrant upprepas av minnestecknaren i Biografiskt lexikon — synes i
mycket ha blivit normerande för uppfattningen. I samma roll, därtill än ytterligare
utmejslad, låter sålunda även Viktor Rydberg honom figurera i Fribytaren
på Östersjön.
Icke desto mindre är det påtagligt, att Skyttes verksamhet som ämbetsman
ingalunda saknat förtjänstfulla sidor, liksom det också är obestridligt, att han
med en rik begåvning förenat ej blott en framstående förmåga som talare och
stilist, utan även verklig lärdom och djupgående vetenskapliga intressen, särskilt
på språkforskningens område.[1]
När de tankar först uppstått hos Skytte, vilka så småningom skulle utformas
till de stolta planerna på ett »universitas universitatum», är icke närmare känt.
Men man bör ha i minnet, att Skytte 1651 ägt tillfälle till flera veckors
personlig samvaro med den store Comenius, med vars »pansofiska» grundsyn och
världsförbättraridéer hans projekt i viss mån överensstämmer. Och det har
också betonats, att Skytte tvivelsutan stått i nära kontakt med flera likartade
företeelser i samtidens lärda värld och bl. a. under ett par års uppehåll i
England (1659—61) närvarit vid de händelser, som ledde till stiftandet av den
berömda Royal academy of London. Något tydligare framträdande av hans planer
torde man dock näppeligen med full säkerhet kunna påvisa, förrän han ett par år
efter katastrofen 1664 vänt fosterlandet ryggen. Med visshet kan man däremot anta,
att hans besök vid franska hovet 1666 i första hand haft till syfte att vinna Ludvig
XIV och Colbert för planer i denna riktning, vilket emellertid icke lyckats. Större
framgång vann han, då det genom förmedling av den Store kurfurstens
livmedicus Nicolas de Bonnet lyckats honom att träda i förbindelse med denne furste,
som märkligt nog mitt i en politiskt sett rätt brydsam tid ägde nog tid och
intresse till övers för att lyssna till hans förslag. Efter att i insända
memorialer — det första avgick från Zwingenberg i Hessen hösten 1666 — ha
preliminärt framlagt sina tankar i ämnet, infann sig Skytte tidigt på år 1667 i
Berlin för att personligen närmare utveckla sina planer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
