Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även om våra svenska bibliotek vore beredda att börja ett samarbete med
skolorna efter amerikanskt mönster, kan det ifrågasättas, om det vore välbetänkt
att i allt följa den berömda förebilden. Det amerikanska biblioteket har att göra
med en lärarekår, av vilken en mycket stor procent saknar särskild yrkesutbildning.
Som bekant överstiger den alltjämt stegrade efterfrågan tillgången på
lärare, så att endast omkring en fjärdedel av det antal, som årligen erfordras,
kommer från offentliga eller privata seminarier. Om än de flesta »tränade»
lärarekrafter finnas i städerna, kunna likväl andra omständigheter spela in och
göra det svårt för läraren att ge sin tid åt samarbete med biblioteket. På flera
orter anställes läraren för ett år i sänder, och det gäller för honom att sätta in
alla sina krafter på en vacker examen.
Det torde därför inte vara för optimistiskt att påstå, att den svenska lärarekåren
har större förutsättningar än den amerikanska att taga en aktiv, ledande
del i biblioteksarbetet med barnen, och att biblioteket kan vänta sig att mötas
på mer än halva vägen, ifall det vill gå ut att förena sina krafter med skolans
på det stora, gemensamma arbetsfältet.
I vårt land är det ju heller inte bibliotekets utan skolans målsmän, som tagit
initiativet till inrättandet av lärjungebibliotek och i allmänhet ivrat för att skaffa
barnen en god nöjesläsning bredvid skolarbetet. Redan på 80-talet diskuterades
denna sak på folkskolläraremöten och i skolpressen, och centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening har haft frågan på sitt program sedan början av
90-talet. En av dess viktigaste åtgärder var utarbetandet av en förteckning över för
skolbiblioteken lämplig litteratur, vilken förteckning förelåg färdig år 1896 och
senare utkommit i omarbetning. Den innehåller både nöjes- och kunskapsgivande
litteratur och är berömvärt fri från den söta, moraliserande översättningslitteraturen,
som gjorde sig bred i andra äldre förteckningar över böcker för barn och ungdom.
Vid utställningen i Stockholm 1897 utställde samma centralstyrelse ett litet
mönsterbibliotek för skolor, vilket sedan visats på flera läraremöten, och till en del
skolor, som saknat eget bibliotek, ha utsänts små vandringsbibliotek.
Centralstyrelsens åtgärder för att i de moderna läseböckerna skaffa skolorna en
fyllnadsläsning, på en gång kunskapsgivande, rolig och lämpad för den barnsliga
uppfattningen, äro så allmänt bekanta, att det vore oförlåtligt att här mer än
påminna därom.
De flesta skolbibliotek, både i städerna och på landsbygden, ha lärarepersonalens
intresse att tacka för sin tillkomst, och frivilliga krafter inom kåren ha nedlagt
ett i många fall omsorgsfullt, i de flesta fall oavlönat arbete på deras vård.
Det kan därför synas klokt att hos oss bygga vidare på den redan lagda
grunden genom att på allt sätt omhulda våra skolbibliotek och taga vara på
lärarekårens erfarenhet och sakkunskap både vid förmedlingen av boklånen och
vid ordnandet av detta slags biblioteksverksamhet.
Det skall villigt erkännas, att en välskött barnavdelning vid ett allmänt
bibliotek kan utföra ett betydelsefullt och intressant arbete, men — om man
anser målet vara att skapa ett allmänt behov av god läsning, att nå alla barn
med en god bok, så äger skolan i jämförelse med barnbiblioteket så oändligt
många flera möjligheter att osökt göra propaganda för böckerna.
Mycket av arbetet i det amerikanska biblioteket avser att locka barnen till
biblioteket. För dem, som inte lyda den allmänna kallelsen, har man anordnat
en särskild uppsökande verksamhet, så att, om fnte barnen gå till biblioteket,
går biblioteket till barnen. Trots alla ansträngningar kan det ända inte nå mer
än ett jämförelsevis litet antal barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
