Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skolan däremot har alla barn samlade under sex till åtta år många timmar
om dagen under minst två tredjedelar av året. Tänker man sig, att läraren
förmedlar boklånen inom sin klass, har skolbiblioteket en större stab av tjänstemän
än något allmänt bibliotek förfogar över, och alla dessa ha oräkneliga möjligheter
att väcka läslusten, fördjupa uppfattningen och förfina smaken. Den
omständigheten, att läraren känner barnen, deras lynne, begåvning, deras utveckling och
även deras hemförhållanden, bör vara garanti för att han kan välja den rätta
boken åt det rätta barnet. Läraren har dessutom förmånen att arbeta med ett
antal barn, som i stort sett befinna sig på samma intellektuella utvecklingsgrad.
Han är vidare förtrogen med skolans arbete och mål. Därför bör han kunna
avgöra, vilken facklitteratur, som skolbiblioteket bäst behöver. I allt, som rör
den rent pedagogiska sidan av biblioteksverksamheten, måste läraren anses ha
första rangens möjligheter att utföra ett dugande arbete, och det är alla dessa
möjligheter, som lärarekåren borde taga vara på och i trohet mot sina traditioner
utnyttja på ett ännu verksammare sätt än hittills. I denna punkt sammanfalla
lyckligtvis både skolans och det allmänna bibliotekets intressen.
På landsbygden blir väl också i en oöverskådlig framtid skolbiblioteket
ensamt om att förmedla biblioteksarbetet med barnen. Är dess bibliotekarie
också föreståndare för det allmänna biblioteket, ordnar sig där samarbetet av
sig självt.
Att biblioteksföreningen upptagit frågan om förhållandet mellan skolbiblioteket
och det allmänna biblioteket på sitt mötesprogram, får väl betraktas som ett
tecken till att tiden anses mogen för att även i städerna börja en samverkan
dem emellan.
När man börjar tänka aldrig så litet över denna fråga, märker man, att den
i sig innesluter en mängd andra — precis som en kinesisk ask. Det må lämnas
åt fröken Helja Jacobson, den följande diskussionen, kanske även åt framtiden
att undersöka de flesta av dem.
Jag tillåter mig först påpeka en väsentlig brist i såväl skolbibliotekens som
de allmänna bibliotekens utrustning: vi sakna trevliga läsrum för barn. Utan
sådana kan man inte uppfostra goda bibliotekskunder. Målet är ju inte, att
våra gossar och flickor skola läsa en hel mängd böcker under sin skoltid, utan att
de skola fortsätta att läsa goda böcker, sedan de lämnat oss, m. a. o. att de
under barndomen skola ha lärt sig att betrakta det allmänna biblioteket som en
vän, till vilken de under hela livet kunna vända sig för att få sina intellektuella
behov tillgodosedda. Men då böra de också ha stiftat den vännens bekantskap
under skoltiden, eljest är det fara för att blyghet, oföretagsamhet eller andra
orsaker avhålla dem från att taga första steget längre fram.
Vi önska, att vår ungdom skall visa sig i besittning av goda biblioteksvanor,
men var skulle dessa förvärvas om inte i själva biblioteket? Den behöver därför
tillgång till ett eget biblioteksrum, där den kan känna sig hemma bland böckerna,
lara sig kortkatalogens användning, böckernas anordning på hyllorna, var
biblioteket har sina uppslagsböcker, hur dessa användas o. s. v. Det behövs öcksa
en person, som kan hjälpa barnen till rätta bland böckerna, när så visar sig
nödvändigt. Det behövs med ett ord en barnavdelning efter amerikanskt mönster.
De flesta bibliotek ha trångt om utrymmet, men saken bör kunna ordnas
på något sätt.
Var rummet är beläget, kan ju ha sin betydelse, men om läget är centralt,
torde det inte vara förenat med något större obehag att ha det under samma
tak som skolan, om det bära finge sin egen ingång. I mindre samhällen ställer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
