Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilda förutsättningar för biblioteksarbete toge hand om all verksamheten med
barn och ungdom på sin ort. Tjänstgöringen i skolan kunde inskränka sig till ett
fåtal timmar, så att biblioteket finge räkna sig till godo största delen av lärarens
skyldighetstimmar. Det lär inte finnas något hinder för en sådan anordning, då
det ju föreligger exempel på att i en del större städer vissa lärares arbetstid
tages i anspråk för kamerala sysslor i en sådan utsträckning, att själva
undervisningsskyldigheten inskränker sig till ibland endast fyra timmar i veckan. Det
kan ju tyckas, som om biblioteksarbetet vore av ännu mera pedagogisk art än
vården om skolans räkenskaper.
Kommer så den viktiga frågan om lärarens kompetens att handhava
biblioteksarbetet med barn. Att skolornas biblioteksarbete i vårt land är behäftat
med många fel och brister, det äro vi skolbibliotekarier de första att erkänna,
men skulden ligger inte bära hos oss utan även i missförhållanden, som vi lärare
inte ensamma kunna ändra.
Vi ha för liten tid att ägna åt skolbiblioteket, och det finns betänkliga
luckor i den utbildning för kallet, som vi vanligen på egen hand skaffat oss.
Men vi äro också villiga att lara, så snart tillfälle erbjudes oss. De, som redan
äro ute i praktisk verksamhet, behöva kurser, inte bära i biblioteksteknik utan
även i kännedom om barnlitteraturen och i dess rätta användning. Den
generation av lärare, som ännu tillhör seminarierna, inhämtar där de enkla
grunderna för den tekniska sidan av arbetet, vilken ju alltid i biblioteksarbete med
barn är av underordnad betydelse i jämförelse med den bibliotekpedagogiska.
Kursen i barnpsykologi vid våra seminarier är mera omfattande än i de
amerikanska skolorna för barnbibliotekarier, och i övningsskolan har seminaristen
tillfälle till praktiska övningar i biblioteksarbete med barn.
Det är inte ett så stort avstånd mellan lärarens och bibliotekariens arbete,
som man ofta föreställer sig. T. o. m. i Amerika, barnbibliotekariens hemland,
tager man vara på de tillfällen, som erbjudas, att för barnavdelningen förvärva
yrkesutbildade lärare. Mr Arthur Bostwick, den kände bibliotekarien i S:t Louis,
uttalar i en årsberättelse sin tillfredsställelse med det uppsving arbetet i
barnavdelningen tagit, sedan en av lärarinnorna i staden åtagit sig ledningen av
densamma, och han anser en av orsakerna vara hennes förtrogenhet med skolans
arbete och den därav följande lättheten att komma i förbindelse med både
lärarna och barnen.
*
Föredrag av andra inledaren, fröken Helja Jacobson.
Det föregående intressanta inledningsföredraget har särskilt visat hur
skolbibliotekarien ser de nu rådande förhållandena mellan skolorna och biblioteken.
Som representant för barnbiblioteken skall jag be att även få belysa denna fråga,
som nu skall bli föremål för diskussion, från bibliotekssynpunkt sett.
Som bekant ha vi i några av våra större städer sedan få år tillbaka barnbibliotek
eller barnavdelningar av förut befintliga stads-, folk- eller församlingsbibliotek.
Sålunda finnas här i Göteborg de stora barnavdelningarna vid Dicksonska folkbiblioteken
och det självständiga biblioteket vid Plantagegatan, kallat Göteborgs barn- och
ungdomsbibliotek. I Stockholm ha vi först och främst Stockholms barn- och
ungdomsbibliotek, Drottninggatan 65, samt en präktig avdelning av Gustav Vasa
församlingsbibliotek och i Malmö ett större barnbibliotek tillhörigt Stadsbiblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
