- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
168

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dessa ha hittills arbetat självständigt utan samband med befintliga bibliotek i
folkskolor och högre elementarskolor m. fl. läroanstalter. Men detta arbete har
hastigt visat sig växa bibliotekens relativt små resurser över huvudet, åtminstone
är detta förhållandet i Malmö. Våra tankar ha därför osökt lett till en önskan
att kunna åvägabringa samarbete med institutionsbiblioteken. De flesta
folkskolor ha bibliotek och medel till deras underhåll. Med elementarskolorna torde
det däremot vara sämre ställt. Jag behöver endast gå till min egen skoltid, som
inte ligger så långt tillbaka i tiden. Det var ett högre flickläroverk i en av
våra medelstora norrlandsstäder. Skolan ansågs vara god. Men vårt bibliotek
förvarades i ett ständigt låst skåp i lärarinnerummet och bestod huvudsakligen
av friexemplar av läroböcker från förläggarna o. d. Nordisk familjebok var
okänd och likaså alla andra bibliografiska hjälpmedel. På grund härav och av
andra erfarenheter vill det synas, som om elementarskolorna ej tillräckligt beakta
elevernas behov ens av referenslitteratur. Vi lärde oss vad våra läroböcker
innehöllo och därmed punkt, såvida ej våra föräldrars bibliotek kunde förse oss
med något därutöver. Det kunde de nog ibland, men att vi alltid därigenom
fingo vad vi just kunde behöva för att förgylla upp tråkiga läxor, vill jag inte
påstå.

Att barn ej äro vana att använda lexikon, får man ej sällan bevis på. Hur
ofta händer det inte, att en pojke kommer och frågar om någonting särskilt, —
han kan t. ex. vilja veta vad en molekyl är. Man visar honom till Nordisk
familjebok och finner honom i nästa ögonblick mödosamt sökande i första delen
någonstans på A. Vilket besvär denna obekantskap med uppslagsböcker sedan
kommer att förorsaka honom, när han skall börja använda lexikon, kan lätt
tänkas. Pojkar, som tidigt ha slutat sin skolgång och kommit ut som
springpojkar, hå de största svårigheter att finna en adress eller ett nummer i en
telefonkatalog, att använda en tidtabell e. d. Sådant rent praktiskt bruk av
böcker kan endast självständigt sökande och fri tillgång till upplysningslitteratur
lara dem.

Det kan kanske vara av intresse att till att börja med i någon mån beröra
hur samarbetet mellan skolorna och biblioteken är ordnat i utlandet.

I Amerika, som ju är föregångslandet i alla biblioteksfrågor, tycks man på
många håll ha kommit till den slutsatsen, att skolbiblioteken endast böra
innehålla referenslitteratur samt pedagogisk litteratur för lärarnas räkning. För all
s. k. fyllnadsläsning är man helt och hållet hänvisad till de allmänna biblioteken.
Det anses fördelaktigare så till vida, att om barnen komma till biblioteket, så
bli de bekanta med och vanda vid bibliotekarien och vid biblioteket. De lara
sig finna sina böcker själva och fortsätta med sina biblioteksbesök, sedan de
lämnat skolan. Om böckerna däremot finnas i skolan, anse de dem i nio fall
av tio som en del av denna och gå ej till biblioteket, sedan deras skoltid är över.

I Danmark däremot, där förhållandena väl äro mera lika våra egna, anser
man enligt ett uttalande av Stadsbibliotekar Aarsbo i Köpenhamn, att om
biblioteken helt och hållet skulle sköta utlåningen till skolbarnen, så skulle denna
snart nog taga personalens hela tid och alla deras krafter i anspråk och totalt
överflygla de vuxnas utlåning. Detta måste nog vara sant med hänsyn till den
utvecklingsgrad deras liksom våra bibliotek ännu innehava. Därför utlämnas
vid de nyöppnade barnavdelningarna vid Köpenhamns Kommunebibliotek inga
hemlån, utan meningen är att så småningom få till stånd en centralboksamling med
ett angränsande läsrum endast för lärare. Härifrån skola sedan boksamlingar utgå
till skolorna, som få sköta utlåningen. Till de utmärkt trevliga och välordnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free