- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
169

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

läsesalarna få naturligtvis alla barn tillträde. Ingen, som besöker Köpenhamn,
bör underlåta att besöka ett sådant barnbibliotek, som verkligen är en liten
sevärdhet i sitt slag. Det är bära en sak, som inte är klar i denna plan, och
det är, var alla barn skola få böcker ifrån, som ha slutat skolan vid tretton års
ålder och ej kunna få bli låntagare vid Kommunebiblioteken förrän vid femton
år. De ha nog ofta platser, som uppehålla dem till klockan åtta på kvällarna,
så att de ej kunna besöka läsesalarna, som för övrigt stängas redan klockan
halv åtta, och om söndagarna äro biblioteken stängda. Men de kunna kanske
få en liten avdelning för sig i de storas bibliotek.

Ja, allt detta är nog mycket bra, när de beviljade medlen överlåtas på biblioteken
direkt och äro tillräckliga för att kunna förskaffa dessa nära nog oinskränkta
resurser i personal och böcker.

Även hos oss skulle nog idealet vara att få till stånd centralboksamlingar
vid huvudbiblioteken, som distribuerade böckerna till skolorna. Men som det
nu är ställt, torde vi få försöka att följa en annan väg tills vidare med de tillgångar,
som för närvarande stå oss till buds, och med god vilja från såväl lärarnas
som bibliotekspersonalens sida torde det gå.

De medel, som beviljas våra skolbibliotek, gå till skolorna direkt, varför det
blir skolornas ensak, huru de sköta dem.

Förr var det helt och hållet biblioteksfolkets fel, att barnen ej kommo åt
böckerna. Kommo de till biblioteket, blevo de kort och ovänligt bemötta, om
de över huvud taget blevo insläppta. Nu däremot är allt ordnat så inbjudande
som möjligt för dem, de tagas emot med största vänlighet och ett nära nog
obegränsat tillmötesgående. Men därför trivas de också i biblioteket. Det är
en överväldigande tillströmning av lånesökande, och vi se snart nog alla våra
resurser uttömda. Då få vi lov att hänvisa till skolorna, och där finnas enligt
ungdomarnas egen utsago »inga bra böcker». Rätta förhållandet är väl snarare,
att utlåningen av folkskolornas nog så väl valda böcker icke är lyckligt
organiserad, utan ha lärarna till utlåning i sina respektive klasser ett begränsat antal
böcker, som därtill blivit dem utan eget val tilldelade, ibland för hela läsåret.
Sålunda såg jag i en klass bestående av flickor i elva—tolvårsåldern hela serien
Katy-böcker, Hetty som fullvuxen, Skolans drottning m. fl., som knappast kunna
anses lämpliga på det stadiet. Att en och annan lärare under sådana förhållanden
mister intresset för utlåningen och rätt sällan ger barnen tillfälle att låna är
ju mindre underligt. Dessutom torde finnas åtskilliga lärare och lärarinnor, som
ännu ej ha fattat bibliotekets betydelse eller rent utav anse dess otvivelaktiga
inflytande skadligt. I många fall beror väl detta på att de själva ej känt behovet
av bibliotek under sin skol- och seminarietid. De tänka endast på att läsningen
tager tid ifrån läxorna, och möjligen även drager barnen från den fysiska
rekreation de behöva under sin fritid. Att det däremot utvecklar dem att läsa på
egen hand och även dem själva ovetande ger dem en god övning i att läsa flytande
innantill, synas de icke tänka på. Ej heller tycks det ha gått in i det allmänna
medvetandet, att barnen behöva likaväl intellektuell som fysisk rekreation.
Åtminstone är det många mödrar, som anse, att all läsning utom skolan är ren
tidsspillan. Däremot börja visst fordringarna på att barnen skola kunna göra
utdrag ur böcker eller på grund av anteckningar självständigt bearbeta ett stoff att
göra sig alltmera gällande. Då kunna biblioteken vara av god nytta, när det
gäller att skaffa material, och på den vägen kanske vi kunna hoppas på att nå
de lärare, som ännu äro främmande för bibliotekssakeri.

Det kan ej bortresoneras, att skolbiblioteken i många fall äro impopulära.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free