Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om en lärare går igenom en kortare bibliotekskurs och därigenom gör sig
kompetent att förestå utlåningen, borde han väl kunna få tillåtelse att räkna de
timmar, som åtgå till bibliotekstjänstgöringen, som undervisningstimmar. Det
komme ju i alla händelser skolan till godo och betydde endast ett utbyte av arbete.
Skolbibliotekets bokinköp böra ske i samband med barnbibliotekets, varigenom
onödiga duplettanskaffningar kunna undvikas, och skolan troligen erhåller högre
rabatt. Valet av böckerna sker genom en inköpsnämnd, vaid inom lärarekåren
och i samråd med barnbibliotekarien. Katalogiseringen göres i barnbiblioteket,
vilket spår arbete.
Men alldeles utan besvär för klasslärarna blir dock ej systemet. Bibliotekarien
gör upp ett schema, enligt vilket varje lärare får sig anvisad en bestämd tid, en
gång i veckan t. ex., då han kan skicka sin klass till skolbiblioteket. Om han
så önskar, kan han själv gå med och leda barnens val, vilket ju kan vara av
betydelse, när dessa nu ha ett bokförråd lämpat för ganska olika åldrar att
välja ifrån. Lämna sedan låntagarna ej igen böckerna på bestämd tid, får
läraren en rapport härom från bibliotekarien och kan på så sätt kontrollera och
tillhålla de försumliga. Barnbibliotekarien kommer genom detta intima samarbete
att bli en viktig förmedlingslänk mellan skolan och biblioteket. Hon befriar den
förra från en stor del av de betungande tekniska detaljerna, på samma gång
som hon tillsammans med lärarna försöker finna de bästa metoderna att
sammanföra böckerna och deras unga läsare.
Denna plan innehåller alltså i korthet:
Skolbiblioteket skall ha sitt eget rum och vara i förbindelse med ett
referensbibliotek.
Det skall ha sin egen bibliotekarie.
Dess bokinköp skola ske i samband med barnbibliotekets och katalogiseras i
barnbiblioteket, men väljas av inköpsnämnd, vald inom lärarekåren.
Lärarna skola medelst rapporter stå i förbindelse med skolbibliotekarien och
kontrollera barnens val och skötsel av böckerna etc.
Kunde vi få skolbiblioteken att på föreslaget sätt övertaga hela ansvaret för
skolbarnens boklån, så långt förråden räcka, skulle sedan barnbiblioteken, något
bättre än nu är förhållandet, kunna tillfredsställa läslusten hos dem, som slutat
skolan, eller vilkas skolor ej äga bibliotek.
Barnbibliotekets läsesalar skulle självfallet allt fortfarande vara öppna för en
och var, och skolbibliotekarien skulle även ha rätt att rekommendera särskilt
intresserade barn till erhållande av hemlån, i vilka fall barnbiblioteket borde
kunna lämna särskilt tillstånd.
Om biblioteket skall kunna ingå som led i folkuppfostran, måste det få stå
i mycket nära samband med skolan.
Barnen få ej betrakta böckerna som ett hjälpmedel, ett nödvändigt ont för
att skaffa sig betyg, och sedan med betygets tillhjälp snarast möjligt komma ut
i det praktiska livet och lämna lästvånget långt bakom sig. De måste i stället
i dem se ett medel till rekreation och fortsatt självständigt kunskapssökande.
Jag har härmed velat giva några antydningar för ett samarbete mellan
skolbiblioteken och barnbiblioteken.
Det återstår att besvara frågan, varför ett sådant samarbete är önskvärt,
vilket det mål är, som man därigenom vill uppnå. Svaret torde vara självklart,
men bör måhända här utsägas.
Barnbibliotekens yttersta mål är »att av barnen skapa en intelligent, boksynt
och självständigt läsande allmänhet». Skolans ändamål är långt vidsträcktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
