Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förhållandet mellan skolornas boksamlingar och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men omfattar även och ej minst det nämnda. Det är här vi hava det för båda
gemensamma, det är detta vi vilja uppnå genom samarbetet och vilket ej i samma
grad kan vinnas genom de båda institutionernas arbete var för sig oberoende
av varandra.
Om sättet kunna olika meningar hysas, såsom den kommande diskussionen
förmodligen redan kommer att visa. Huvudsaken är emellertid, att ett samarbete
snart kommer till stånd. Praktiken lärer så småningom visa de rätta vägarna.
*
Prof. Steenberg framhöll, att förutsättningarna för ett verksamt samarbete mellan
bibliotek och skolor gestaltade sig jämförelsevis gynnsamt i Sverige, i det att här,
liksom i Amerika, men i motsats mot förhållandena i Danmark, bådadera voro
kommunala institutioner. Ett intimt samarbete vore också från alla synpunkter
önskvärt. Redan ekonomiska skäl talade härför, men framför allt den
omständigheten, att skolorna ej borde uppfatta sin uppgift så inskränkt, att de blott
meddelade barnen den rena läsfärdigheten utan de borde också lara dem att använda
böcker, skänka dem intresse för studier på egen hand; och på denna punkt
sammanfölle skolans syfte med bibliotekens. Avgörandet av frågan, hur
arbetsuppdelningen mellan skolor och bibliotek skulle verkställas, vore emellertid mycket
grannlaga och måste göras med hänsyn till förhållandena på de särskilda orterna.
Fröken Hildur Lundberg ansåg, att samarbete i så stor utsträckning som
möjligt borde ske. I Stockholm erbjöde det stora svårigheter att ordna en
gemensam organisation; möjligen skulle man emellertid kunna tänka sig, att
skolornas bibliotekarier också hade någon tjänstgöring i församlingsbiblioteken. Det
vore ej lyckligt, om en åldersgräns nedåt fixerades i dessa. Endast därigenom
att barnen redan tidigt blevo hemmastadda i biblioteket kunde de erhålla den
bibliotekskultur, som man borde eftersträva. I Gustav Vasa församlingsbibliotek
hade man för avsikt att under den närmaste tiden anordna lektioner, vid vilka
man skulle lämna barnen anvisningar för användandet av uppslagsböcker,
bibliotekets kataloger o. s. v.
Fröken Larsen förklarade, att Dicksonska biblioteket i Göteborg gärna skulle
reservera tid för besök av hela klasser under lärares ledning, men ansåg att
praktiska svårigheter lade hinder i vägen för att i större utsträckning lämna
lärarna tillträde till biblioteket under andra tider än de timmar på dagen, då det
var tillgängligt för allmänheten.
Bibliotekarien Fredrik Nilsson menade, att man vid ordnandet av dessa
frågor måste taga med i betraktande den brist på förståelse för biblioteken, särskilt
de allmänna biblioteken, som fanns på många håll, ej minst bland skolmännen.
Framför allt av ekonomiska skäl vore centralisering önskvärd i så stor
utsträckning som möjligt, så att helst endast själva utlåningen av böckerna lämnades åt
de särskilda småbiblioteken.
Folkskollärare N. Westergren vidrörde bl. a. behovet av tillgodoseende av
barnens läslust även under ferierna.
Efter ett par repliker av fröknarna Sandberg och Larsen inlade folkskollärare
Stålfelt en gensaga mot uppfattningen, att lärarepersonalen skulle vara
genomgående fientligt stämd mot de offentliga biblioteken. Även han menade, att ett
samarbete mellan olika biblioteksformer vore synnerligen önskvärt, men att i de
större städerna en centralisering av folkbiblioteksförhållandena vore en nödvändig
förutsättning härför.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
