Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållandet, men ännu sa länge kan det väl inte annat än i sällsynta undantagsfall
sägas vara fallet. Mycket i den riktningen skulle väl kunna göras, men så
synnerligen långt kan man väl ända knappast hoppas komma med barn, som i
normala fall sluta skolan vid 14—15-årsåldern. Det blir biblioteket, som får
ta på sig arbetet att draga människorna till böckerna. Det skall vara böckernas
apostel. Och för det ändamålet bör det ropa så högt som möjligt. Och det
bör ropa till alla. Visserligen är det ju många, som alis ej komma att känna
sig berörda därav — bibliotekets mål att kunna bjuda något åt alla är ju ett
avlägset framtidsmål — men då det mig veterligt inte finnes någon slagruta,
med vilken man kan finna just de rätta människorna, återstår det väl inte
någon annan väg än att kasta ut nätet så långt som möjligt, följande naturens
arbetssätt, som sår hundra, kanske tusen gånger för att skörda en. Hur skeptisk
man än ställer sig i fråga om böckers värde för den som inte trots svårigheter
söker sig fram till dem, kan man väl ända aldrig säga, att det nu står rätt till.
En amerikansk bibliotekarie har för sitt land räknat ut, att ungefär 20 % av
befolkningen äro biblioteksbesökare. Han subtraherar sedan 10 % för sådana, som
ej ha tid att läsa, 10 % för dem som ej bry sig om böcker, 10 % som ha svårt
att komma åt böcker (sjuka, krymplingar o. s. v.), 5 % för små att kunna läsa,
5 % analfabeter — återstår 40 %. Med all reservation för denna siffras riktighet
här i Sverige talar den i alla fall ett språk, som borde göra oss betänksamma.
Medlemmarna i ett samhälle, som betala dess skatter, ha rättighet att få reda på
de institutioner av allmännyttig karaktär, som på deras bekostnad underhållas.
Det är sedan deras affär att förkasta — biblioteket har inga rättigheter
därvidlag, och det har enligt min mening icke heller rätt att ta vare sig det första eller
andra nej-et för gott.
Slutligen endast ett ord om den ekonomiska sidan av saken, inte om vad
denna propaganda i och för sig skulle kosta — det är ju i det stora hela ända
bära bagateller — utan hur pengar skall kunna skaffas till den ökade
verksamhet, som man hoppas blir dess resultat. Ja, jag menar naturligtvis inte att ge
några råd i det avseendet — jag ville bära säga detta till de bibliotek, som med
eller utan en suck av lättnad tänka: »Ja, oss angår det här i alla fall inte. Vi
ha så mycket folk vi hjälpligen kan sköta och som vi ha böcker för. En
ökning önska vi bli förskonade för. Få vi större anslag, kunde det ju gå, men
till dess får det vara.» Ja, det kan ju låta förnuftigt, men så har ingen rörelse
i världen vuxit sig stark. Det är inte så det går till att skaffa pengar. Det
går inte med att säga, att ännu räcker våra pengar bra, men möjligen kunde vi
göra större nytta, om vi fick lite mera. Nej, annorlunda måste det låta: »Våra
läsrum äro överfyllda, vår personal otillräcklig, våra böcker snart utslitna; vi
måste få ökade anslag, annars stryps vår verksamhet.» Dåligt vore det land, där
inte under sådana förhållanden pengar kunde anskaffas, och vi böra inte och
behöva inte tro det om vårt eget.
*
Överbibliotekarie L. Wåhlin redogjorde för vad som åtgjorts av
Göteborgsbiblioteken i reklamsyfte. Flera gånger i veckan förekomma notiser i
tidningarna om bibliotekens öppningstider, och årligen införes på en bemärkt plats
utdrag ur deras årsredogörelser. I ett par av tidningarna införas kvartalsvis
redogörelser för nyförvärven av utländsk litteratur till stadsbiblioteket. Det enda av
folkbiblioteken, som är beläget en trappa upp, har fått en kraftig ljusskylt. —
I våra landsortstidningar får man ganska ofta se förteckning över nyförvärven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
