Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- »Biblioteksreklam.» (Diskussion vid S. A. B:s tredje årsmöte.)
- En tysk stridsskrift i folkbiblioteksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till ortens bibliotek med redogörelse för böckernas innehåll. Åtskilligt mera bör
emellertid kunna göras, och därvid böra de uppslag som lämnats kunna vara
till god nytta, även om förhållandena i Amerika äro i mångt och mycket olika
mot våra.
Herr C. Landelius ville särskilt påminna om betydelsen av anslagstavlor på
arbetsplatserna.
Fröken Hildur Lundberg meddelade, att Gustav Vasa församlingsbibliotek
vid tre olika tillfällen utsänt cirkulärskrivelser, och att dessa medfört en
märkbar ökning av låntagaresiffran. Man hade på olika sätt sökt intressera den
avgående skolungdomen för biblioteket och hade bl. a. vid ett tillfälle inbjudit
lärarna till en förevisning av biblioteket och dess kataloger.
EN TYSK STRIDSSKRIFT I FOLKBIBLIOTEKSFRÅGAN.
Av t. f. Förste bibliotekarien O. Wieselgren.
Som vi veta har det intellektuella livet i Tyskland trots de förflutna tre krigs
årens tallösa svårigheter ingalunda visat någon tendens att avmattas eller gå
tillbaka. Tvärt om möter man dagligdags bevis på att andarna äro lika vakna
som någonsin; vare sig det gäller en facklig diskussion eller en debatt i en
allmän principfråga är intresset lika livligt sora förr, trots livsmedelssvårigheterna
och de politiska komplikationerna. Särskilt ha de stora bildnings- och
kulturproblemen stått i förgrunden. Som ofta förr ha den specifikt tyska, på rent
nationell grund vilande bildningens målsmän dragit i fejd emot de senare
decenniernas mera kosmopolitiskt färgade kulturideal, och skarpa hugg ha skiftats
mellan de bägge riktningarnas representanter. Konflikten skarpes i viss mån
därigenom att man gärna åtminstone från den ena sidan framställer sakläget så
som om det hela gällde en strid mellan de från England och Frankrike
importerade, positivistiskt färgade åskådningarna på den ena sidan och på den andra
den för Tyskland karaktäristiska, på metafysiskt-idealistisk grundval vilande
livsuppfattning, som skapats av de stora diktarna och filosoferna under perioden
omkring år 1800. Man vill underkasta de hittills gällande bildningsidealen en
revision i syfte att undersöka, om de verkligen passa även för den tid, som
Tyskland för närvarande genomlever, och samtidigt vill man sätta en ny prägel
på hela undervisnings- och bildningssystemet. Skolväsendet, universitetsstudierna,
fackundervisningen, allt detta skall omdanas och inriktas på nya mål, valda med
hänsyn till de under kriget gjorda erfarenheterna. Även biblioteksväsendet har
som man kan förstå dragits in i denna vittomfattande idéstrid. Det är ju helt
naturligt att detta, som spelat en så betydande roli i den moderna
folkbildningsrörelsen med dess väsentligen från England och Amerika hämtade
förebilder, vid en granskning av den moderna tidens bildningssträvanden och deras
förutsättningar ej skall kunna förbigås. Redan före krigets utbrott hade
flerfaldiga gånger meningsutbyten i hithörande frågor förekommit både i
facklitteraturen och i dagspressen, men under de tre senaste åren har diskussionen helt
naturligt tagit en i viss mån ny prägel, samtidigt med att tonen blivit en smula
skarpare. Det mest beaktansvärda inlägget i debatten är utan tvivel Hermann
Herrigels uppsats »Volksbildung und Volksbibliothek, eine Abrechnung»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:35 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1917/0267.html
