Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En tysk stridsskrift i folkbiblioteksfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utkommen år 1916 på Eugen Diederichs bekanta förlag i Jena. Inom den tyska
biblioteksvärlden har denna skrift väckt en synnerligen livlig uppmärksamhet,
och den erbjuder verkligen ett så stort intresse och berör problem av så djupt
ingripande betydelse, att den icke heller hos oss bör få gå förbi utan att beaktas.
Författaren erkänner utan omsvep, att hans arbete är att betrakta som en
stridsskrift, ja rent av som en krigsförklaring. Han förklarar närmare bestämt
krig mot hela den moderna folkbildningsröreisen, mot dess metoder såväl som
mot dess allmänna förutsättningar; allt vad den uträttat eller riktigare trott sig
uträtta betecknar han som värdelöst, ja i många fall som rent skadligt och
fördärvbringande. Förutsättningen för detta hans omdöme är en analys av
folkbildningsrörelsens allmänna ideella grundvalar. Vilken principiell uppfattning av
bildningsproblernet är det, frågar han, som ligger till grund för alla de i våra
dagar varandra avlösande försöken att, som man uttrycker det, sprida bildning
till de breda lagren, och vad förstår man egentligen under det mångtydiga ordet
bildning? Man förutsätter helt naturligt, att det inom dessa breda lager
existerar ett verkligt bildningsintresse, det vill säga en strävan efter ökade kunskaper,
vidgade vyer och fördjupad totaluppfattning, och det är denna strävan som man
särskilt genom de direkt för de breda lagren avsedda folkbiblioteken vill
uppmuntra. Om man också icke går ända därhän att förklara varje individ
bildningsmöjlig, så hyllar man likväl den uppfattningen att det övervägande flertalet
äger förutsättningar för att förvärva vad man menar med bildning. Det är
därför enligt den allmänt gällande uppfattningen folkbibliotekets uppgift att förvärva
så många läsare som möjligt, att hålla deras intresse vaket och att genom
största möjliga tillmötesgående knyta dem vid biblioteket som ständiga besökare.
Men, frågar Herrigel, har man icke med detta slagit in på en farlig väg, där
man i själva verket löper risk att förr eller senare tappa bort hela bibliotekets
i egentlig mening bildande funktion? Ovedersägligen kommer på detta sätt den
enskilde läsaren med sina mer eller mindre tillfälliga önskningar och intressen
att bilda normen för bibliotekets verksamhet. Man tar ingen hänsyn till hans
kvalifikationer utan behandlar honom som självändamål. Biblioteket upphör att
ställa några som helst krav på sina besökare; man vågar icke giva ledning
eller anvisning annat än i den grad, som publiken finner för sig bekvämlig, och
rädslan för att mista en besökare övergår så småningom till att bliva den för
hela biblioteksverksamheten bestämmande grundsatsen. Och resultatet?
Läsningen växer, boklånen ökas, statistiken visar år efter år stigande siffror — men
hur går det med publikens bildning? Man kan svårligen undgå att göra den
erfarenheten, att denna ingalunda stiger i proportion till läslusten. De bibliotek,
som ledas blott med hänsyn till besökarnas önskningar, övergå allt mer och
mer till att bliva institutioner för nöjesläsning. Siffran för utlånad
förströelselitteratur är i Tyskland i allmänhet utomordentligt hög; i genomsnitt uppgår
den till 75 % men här och var är den ännu högre. Det finnes bibliotek, där
den stiger ända till 90 %, ja till och med något däröver. Under sådana
förhållanden måste man konstatera, att biblioteket övergått till att intaga sin plats
vid sidan av biografen som en populär folkförlustelse och ingenting annat; med
dess uppgift som moment i folkbildningsrörelsen är det under sådana omständigheter
alldeles förbi.
I detta biblioteksrörelsens temporära förfall ser Herrigel ett resultat av den
under senare år inom Tysklands biblioteksrörelse ganska starkt framträdande
anglo-amerikanska strömningen. Han riktar en synnerligen skarp och i många
punkter utomordentligt träffande kritik mot hela denna rörelses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
