Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amerikanskt biblioteksarbete 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss här i Sverige ett alldeles särskilt intresse och hör väl till dem som redan
de närmaste åren obönhörligt komma att yrka på sin lösning.
Ett slag av bibliotek som de sista åren vuxit upp som svampar ur jorden
i Amerika äro de s. k. specialbiblioteken, varmed här särskilt menas bibliotek i
alla slags affärshus, kontor, fabriker etc, innehållande litteratur för ifrågavarande
institutions speciella behov. Av många urgeras nu, att det allmänna biblioteket
i största möjliga utsträckning borde försöka fylla dessa specialbiblioteks plats
och därigenom dra till sig deras publik. Med sitt allsidigare bokförråd skulle
dessa, menar man, lättare kunna locka en läsare till mera brett lagda studier än
som kan ske i ett mycket specialiserat bibliotek. Från den andra sidan säges,
att det allmänna biblioteket i en stad med t. ex. många industrier icke kan
förutsättas att i varje speciellt ämne av intresse för dessa industrier kunna gå
så i detalj i inköp och klassificering som är erforderligt. Denna senare åsikt
tycks vinna terräng, om man får döma av specialbibliotekens starka tillväxt under
de senaste åren. För det allmänna biblioteket äro de en fara genom att dra till
sig många av dettas bästa krafter, vilka lockas av de stora löner sådana
privatföretag kunna ge. Starka krav ha på sista tiden framförts, att man vid
biblioteksskolorna borde ta större hänsyn till detta stora arbetsfält och de alldeles
särskilda fordringar det ställer på sin bibliotekarie — så t. ex. kunskaper i
uppgörande av index över det mera efemära material, kataloger, tidskriftsuppsatser
o. s. v., av vilket ett sådant bibliotek för att kunna hålla sig fullt up-to-date till
stor del måste bestå. Säkerligen blir det svårt att i de hittillsvarande
biblioteksskolorna av mera allmän läggning med deras redan överlastade schema införa
sådan specialundervisning i någon större skala, så mycket mer som en sådan
undervisning ju skulle ligga utanför dessa skolors egentliga uppgift, vilken är att
tillgodose de allmänna bibliotekens behov av arbetskraft. En särskild kurs för
detta ändamål torde därför småningom bli oundgänglig.
En annan fråga, som för varje dag allt kraftigare pockar på några
åtgöranden, är biograferna, som under sitt segertåg kunna fruktas som en allt
starkare konkurrent ej blott till nöjen på ett högre plan utan till alla slags
frivilliga bildningsinstitutioner. Visserligen är det ju knappast troligt, att bibliotekens
bästa kunder komma att vända böckerna ryggen, men den stora frågan är om
ej något samarbete skulle kunna etableras, som kunde locka den bättre delen
av biografpubliken över till böckerna. Ett sätt som man försökt är att i skolor
och även i biblioteken själva inrätta biografer, som då kunna hållas på en
något högre litterär och uppfostrande nivå än de vanliga kommersiella biograferna
(så har t. ex. efter amerikanskt mönster skett i Bergens nyinrättade stadsbibliotek;
se därom Bibl.-bl. 1918, s. 70) och där man passar på att förmedla bekantskapen
med några böcker och påpekar dessas förekomst i biblioteket. Om biblioteket ej har
egen biograf, vilket ju tillsvidare är en sällsynthet, brukar det ibland hyra någon av
platsens biografer t. ex. en gång i veckan och då visa ett program av bättre halt,
på samma gång som man passar på att göra reklam för biblioteket. På en del
håll har man tagit för vana, att då en biograf visar en film omarbetad efter
någon god roman tillkännage detta faktum i biblioteket. Då många filmer ej
lätt kunna identifieras blott med ledning av sina titlar, inför Library journal
numera regelbundet en lista på goda romanfilmer med en kort notis om
bearbetningen och med uppgift om huvudrollens innehavare. — Hela frågan om
biografens och bibliotekets förhållande till varandra hör säkert till dem som under
den närmaste tiden åter och åter komma att dyka upp i diskussionen.
Till slut endast en småsak. På en konferens i Chicago i maj förra året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
